31 december 2009
Nyårsafton
Jag njuter av en synnerligen alternativ - men skön - nyårsafton. En feberflicka och en liten brottare och jag har käkat toasts och godis. Sen blev det tomtebloss, teve och mys. Nu sover de små och jag inser plötsligt att jag är Ensam På Nyårsafton.
Det är klart att det just ikväll känns en smula töntigt. Jag kan inte lova att hålla ansiktet fritt från tårar när fyrverkerierna intar natthimlen. Men det är inte ett dugg synd om mig. Jag är i grunden stark och glad. Vid tolvslaget kommer jag att kyssa mig själv.
Rösta på Rana
30 december 2009
Huset
Jag känner inte igen det till synes tomma huset som ligger ute för försäljning. "Ska vi köpa det?" frågar Mannen (han bör snart döpas om till Exkexet). Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men uppskattar ändå hans inställning. Varför deppa om man kan skämta liksom?
21 december 2009
Flyttar ut
Nu flyttar jag från huset. Det måste bli så. Jag har ännu inte köpt nåt eget, utan kommer att bo hos mamma under en period. Ungarna bor varannan vecka med mig, varannan med Mannen.
Det här kommer att bli en märklig jul.
Rösta på Rana
17 december 2009
Katten
Surrabutt: Du är rädd för katten.
Lille Brottarn: Fast katten är inte farlig.
Surrabutt: Men du tror det.
Lille Brottarn: Jag vet. Den är inte farlig. Men jag tror det.
Rösta på Rana
16 december 2009
Maran
Men Maran, din mupp. Har du lust att maka lite på dig? Jag skulle behöva sova nu. Det är redan så jäkla många ungar och plastdinosaurier och grejer här i sängen, och det blir liksom inte lättare att sova när du fjantar runt. Tack!
Bild: Nachtmahr av Johann Heinrich Füssli. Rösta på Rana
14 december 2009
Mjau
Jag är ingen djurmänniska. Så är det. Jag vet inte vad de vill, djuren, mer än att möjligtvis hugga mig i strupen. I alla år har Mannen tjatat om att vi ska skaffa katt, men jag har sagt nej nej nej.
Nu ska vi gå skilda vägar. Han blir kvar i huset ett tag till, men jag är på väg ut.
Igår skaffade han katt.
Bild: En släkting till kattflickan som än så länge ligger under soffan och är räddare för mig än vad jag är för henne.
Rösta på Rana
11 december 2009
Aj
Kvällens improviserade godnattvisa från Surrabutt:
Det var en gång en gubbe som inte hade tidHan hade ingen tid
Men en dag fick han en bra idé
Han gick ut och började spela boll med sina kompisar
Men hans kompisar sköt bollen så hårt på honom
Så han gick sönder
Då fick han gå till sjukhuset
Och nu är denna visa slut
Rösta på Rana
Skelettdialog
Surrabutt: Mamma, hur kan skelett gå sönder?
Jag: Om man ramlar från ett träd. Eller om man krockar med en bil. Eller om man cyklar väldigt fort och ramlar illa...
Surrabutt (sakligt): Skelettet kan också gå sönder om nån tar ett svärd och hugger en.
Jag: Eh... ja.
Surrabutt: Eller om nån skjuter på en.
Jag: Jo...
Surrabutt: Eller om nån eldar upp en jättemycket.
Jag (lamt): Eller om man ramlar...
Rösta på Rana
10 december 2009
Plötsligt händer det
Mitt i kaoset - mitt i skilsmässa och nystart och mäklarkontakter och tingsrätten och besvikelser och bodelning och tårar och hemnet.se och ungarna och lagfart och pantbrev och vrede och slutrenovering och sorgearbete och IKEA och separationskaos - dyker känslan av frid upp. Jag lyfter blicken och inser förvånad att i just detta ögonblick är jag lycklig.
Rösta på Rana
09 december 2009
Städiver
Imorgon kommer mäklarfirmans fotograf och tar bilder av huset. Det måste skina. Så jag skurar kakel och dammsuger tak. Jag vet inte om det är mig eller utrustningen det är fel på, men allt känns motsträvigt och ovant. Kaklet suddar igen och dammsugaren vill slåss. Det är nu jag önskar att jag hade Annicas begåvning. Eller bara lite normal koll.
Bild: Kaklet på lilla toaletten. Inte direkt diskret.
Rösta på Rana
07 december 2009
Nytt hem
Vi ska ju liksom sälja huset. Flytta isär. Jag är väl medveten om att mitt nästa hem kommer att vara mycket mindre och hålla en lägre standard. Det är lugnt; det är i sammanhanget lätt att förlika sig med.
Jag är ju dessutom en sån händig tjej. Jag kan nog få stil på ett renoveringsobjekt som detta.
Rösta på Rana
06 december 2009
Dyrköpt egentid
Jag fixar med mitt en stund. Ungarna röjer i vårt sovrum och jag låter dem hållas. Jag hör att det går vilt till, men det får gå. De har kul och jag får saker gjorda. Jag köper mig denna tid.
Kostnad:
Rösta på Rana
Våt dröm
I natt sov jag mellan ungarna. Jag väcktes nog bara en sjutton-arton gånger av sparkar i veka livet, pjoller i örat, besynnerliga frågor, allmänna utrop och snurrfasoner. Men jag kan meddela att den minst sköna väckningen var när Lille Brottarn i sömnen kissade på mig.
Rösta på Rana
04 december 2009
Änglar
När allting svajar, är det de här två som håller mig förankrad i nuet. De vet inte om det, men de bär mig genom detta. Välsignade ungar!
Rösta på Rana
Vasst sällskap i sängen
Vad är grejen med att dela säng med fem hundra vassa plastdjur? Jag förstår inte varför Lille Brottarn inte kan ha lite gosiga nallar där istället. Och eftersom jag sover med honom, delar även jag säng med plastpolarna. Mysigt.
Rösta på Rana
03 december 2009
Vilande kvinna
Hon hängde i mitt barndomshem. Hon är målad av en avlägsen kvinnlig släkting. Jag har alltid tyckt om henne och nu är hon min.
Om jag hade kunnat måla så, hade jag gjort det.
Rösta på Rana
Asymmetrisk frisyr
"Jag har inga egna idéer alls. Jag gör bara precis som du säger."
Sweet. Det är precis därför jag sätter en sax i händerna på min gode vän Hansolo och låter honom klippa fram denna asymmetriska frilla efter mina skisser. Blicken är läskig, men skit i det. Ni förstår väl att det är skönt med en ny frisyr. Och det är inte lika drastiskt som en tatuering...
Rösta på Rana
02 december 2009
01 december 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)