02 mars 2009

Martyrvarning, absolut

I två veckor har Surrabutt varit hemma med vattkoppor. Vab, vab. Vi har haft det mysigt, men på slutet började vi klättra rätt ordentligt på väggarna, båda två. Idag fick hon äntligen gå på förskolan igen. Puh.

Men nu ska ni alla få gissa vad som mötte mig igår när jag kom hem från min tjejhelg. Givetvis. Allt annat hade varit en anomali och ett hån mot världsordningen. Nu har Lille Brottarn fått vattkoppor. Det är naturligtvis patetiskt, men när jag insåg att jag måste vara hemma och vabba en unge i två veckor till och alltså vara knuten till hemmet och komma ännu mer efter i plugget - började jag faktiskt grina. Säger kanske mer om mitt (inte så vanvettigt) stabila känsloläge än nåt annat.

*

Rösta på Rana

16 kommentarer:

Daniel sa...

Choklad i mängd å massor Rana!

Krya på er i stugan!

oumberligating sa...

Hej Rana! Verkligen stort Tack för dina alltid trevliga, roliga och glada, klämmer till med ett superlativ till, intressanta kommentarer!
Nu har det gått en djäkla tid sedan det var vattkoppor hos familjen Olofsson, men precis som det är hos dig nu så löste barnen av varandra, frustrerande. Min mellankille retade alltid storebror för alla hans prickar så det var ett riktigt stohej ibland!
Ha det så bra som det bara går och ta hand om dig och de dina!
Vi hörs och ses här i "cyberrymden"
Mvh från Peter!

oumberligating sa...

Hoppsan! Ugh Ugh, indiankvinna, ser att du talat i den stora vita telefonen?
Nej, det var dåligt, men kärt barn har många namn.
Senast jag personligen talde med
Gustav S Berg så hade jag varit på kräftskiva, jag du vet dåliga skaldjur, men vi som någonsin mått dåligt av dessa små röda djävlar har nu äntligen fått upprättelse konsumentverkets test i höstas visade på mycket höga halter av colibakterier på många sändningar, var var det jag sa(ler).
Som sagt ni verkar ha haft det trevligt i alla fall? Så länge det varade!
Mvh från Peter!

Maria sa...

Åhh nej - for hulen da også :-(

Men så er det da overstået i det mindste.

KLEM Maria.

Anna sa...

Ruttet.
Finns inget annat ord.

Förresten, har Surrabutt varit dålig och haft feber från och till under hela denna period? På barnens förskola VILL de att barnen ska vara närvarande med vattkoppor. Bara de inte har feber och allmäntillståndet är ok.

Mental-stabilitetskram.

Anonym sa...

SOm Nalle puh hade sagt Åhh Typiskt! Men du, kan inte maken vabba någon dag så att du får komma ikapp? Verkar inte riktigt rättvis att du ska ta båda ungarna hela sjukdomen igenom...

Tur att du hade en helg att ladda lite med innan i alla fall!

BAMSEKRAM

Willewira sa...

Gumman!!

Hur trött blir man inte!!!??
Kommer så väl ihåg de där alla sjukdomarna som kom och avlöste varann - INGET KUL ALLS!!

Kan inte Gubben ta någon dag så du får läsa??

Hoppas du haft vattenkoppor själv... annars blir det inte kul. Jag vet!!

Tycker så mycket om dig - kom ihåg det!!

kramar
Willewira

Anonym sa...

Det kanske blir lättare för lillkillen än vad det var för storgumman? Våra grabbar hade bara ca. fyra dagar var innan kopporna hade torkat. Och när kopporna väl torkat var de välkomna tillbaka. Hur är det på er förskola? Och sen håller jag med ovanstående. Ni kan väl dela på VAB:en. Det är ju aptrist att vara hemma så länge och dessutom komma efter i skolan. Kram till dig!/M

Anonym sa...

Åhh, näeh det är verkligen inte rättvist... Jag kan mycket väl relatera till hur det känns - jag vabade 4 dagar i förra veckan, och sambon blev sjuk också och allt var eländigt. På fredagen hängde jag ALLT hopp till att få krypa ner i badkaret på kvällen och bara njuta - ensam, ljus, musik.

Och så hade nån av de ¤#%$%#! ungarna snott och slarvat bort badkarsproppen... Då grät jag.

(Sen hittade febriga sambon en propp som funkade, så jag fick mitt bad till sist. Hoppas att det ordnar sig för dig också - kan inte Mannen vaba någon dag åtminstone, så du får en ventil?)

Anonym sa...

Det är så typiskt. Tvinga mannen att vabba någon dag så att du inte kommer allt för back med studierna och så att du kommer ifrån hemmet lite.

Lina sa...

Oj, tungt.
Ja vad gör man, försöker vända och vara positiv? Ibland är det svårt och kanske inte heller rätt, vet inte. Ibland dock ett tråkigt måste när man egentligen bara vill grina...
Skickar en tanke!
/Lina

Anonym sa...

Jag förstår dig precis. Jag har också gråtit när vabbandet kommit för tätt. Det ÄR jobbigt med sjuka barn och att vara instängd hemma. För alla.

Kram på dig

smultron sa...

Japp. Just så funkar vattkoppor fick jag lära mig i december. Lilltösen blev sjuk till sin födelsedag den 1/12 men till julafton var alla barnen friska. Stor kram och glöm inte andas!

Anonym sa...

Du har min fulla sympati! Stackars! Jag vet exakt hur det är, mina äldsta matchade in vattkopporna exakt sådär.
Stå ut, håll ut och försök finna stunderna då du kan låtsas att du är på ditt "happy place" (jag låtsas ligga på stranden på Cypern).

Kajsa sa...

Nämen förstår precis. Ibland är det bara för mycket, även om man vet att det inte är någons fel och tårar inte hjälper egentligen. Mannen då, kan inte han vabba någe?

MorsanMia sa...

Ajaj
Kan ingen hjälpa dig lite så du får lite avlastning
kram