De var ljuvliga när de var små, men ärligt talat. Gud vad skönt att det här stadiet är över:
Bild: Surrabutt, nio månader, käkar gröt.
*
Rösta på RanaRomantik och torskblock. Ungarnas blöta pussar. En blogg om vardagens obändiga lust.
De var ljuvliga när de var små, men ärligt talat. Gud vad skönt att det här stadiet är över:
Bild: Surrabutt, nio månader, käkar gröt.
*
Rösta på Rana
13 kommentarer:
Ja precis sådär ser Melker ut mest hela dagarna. Ganska irriterande när maten alltid vill leta sig upp i näsan och han alltid blir förbannad när man ska torka bort...
/Lina
Fast Alice blir fortfarande rätt kladdig när hon äter. Två år gammal. Spagetti och ris är värst att städa upp efter.
Sitter en stund med min Frus blogg Pockethexorna och skriver en rad som "gästskribent" har nu en liten undran när det gäller namn.
Fruns blogg heter ju Pockethexorna hittade ett annat gäng på nätet som kallar sin sajt för bokhora.se är det trevligt egentligen eller är det jag som är fördomsfull?
Självklart så har de valt ordet Bokhora för att väcka uppmärksamhet och visst de har lyckats eftersom jag nu nämner deras namn!
Som sagt bara en stilla undran!
En fortsatt fin helg önskar Peter Olofsson!
Ja det riktigt skönt att den perioden är över. Minns tex. hur ett tuggat och uppblött smörgåsrån kunde "glömmas" kvar på en stol eller ett bord. Där förvandlades återstoden av rånet så småningom till ngt slags legering tillsammans med barnets saliv och blev hårt som something from hell. Vi har även i vårt hem introducerat alternativet till soltorkad tomat, nämligen stoltorkad tomat. Inte alls dumt :)
Annars?
/Niklas
Hahaha, ja det är det sannerligen:)
Precis! Är så glad att minstingen håller på att bli större, aldrig mer småbarn! ;)
Hur skönt som helst
Så SANT! Underbar bild dock! :)
Själv sitter jag just nu och ska tillverka några slags "sjörövarvimplar" att hänga i taket på Gs kalas imorgon.
Egentligen borde ni komma nu. Jag har städat i trädgården och i växthuset(=perfekt ställe för ett glas vin) idag. För att man ska ha barnkalas. 15 st kids som kommer att dra fram som en orkan både ute och inne. Och jag städar.
Kram världens bästa mesta Rana.
Nä tack och lov att det är över.
Jag väntar ivrigt på mailsvar!
Vilken härlig bild, ingen fel på aptiten där inte! :-D
Jovars, jag känner till konceptet ;)
Med en Elliot på 5 år och nu en Oliver på 3 månader, är jag i allra högsta grad medveten om vart vi är på väg . . . i ett påtagligt högt tempo.
För övrigt tillhör jag den skara föräldrar (ofta män?), som med stor tvekan överlämnar skeden till den lille innan han kan hantera den delikata uppgiften att föra maten från tallrik till mun utan att trassla till det på vägen.
Ja, jag vet . . . hur skall han annars kunna lära sig? Hos oss var det oftast mamma som valde den kladdiga vägen ;D
Sött.
Har fortfarande småbarnstiden framför oss, beredda på de kladdiga måltiderna :)
Muuuums - gröt :) Jag vet vad jag har att vänta...
Skicka en kommentar