- hon med blicken, oron, tilltron. Omkring henne finns barnen: två små mjuka trasselsudd. Det är Surrabutt och Lille Brottarn. Och så livet och smärtan och lusten.
Tro och ork och lust är lätt att tappa Lätt när stora drömmar trängs med saknaden Och vinden blåser hårt emot din kappa Men i sinom tid så vänder allt tillbaks igen
Håll ut, håll ut Förr eller senare spricker en bubbla Håll ut några dagar till
Guld är inte det enda här som glimmar När jakten går på allt som liknar räddningen Och lyckan varar bara några timmar Det är inte den vi söker, inte den, min vän
Lars Winnerbäck
En i magen och en ovanpå
Amors pilar
men Amors pilar föll som regn över en smal madrass du hade ingen säng det är klart att vi låg kvar det är klart att det blev barn nu har vi dubbelsäng och ingen tid att ligga kvar
10 kommentarer:
Ja så är det sannerligen.
Dom små liven, om dom bara visste!
Den vilande kvinnan är så vacker.
kram på dej, irene
Väldigt goa barn! Ta vara på dig.
Kram.
Så sant, så sant! De är meningen med livet och det som gör att man har fötterna på jorden. Och huvudet på skaft. Åtminstone emellanåt...
Kram på dig! Och puss i pannan på de små liven!
suckar jag vet vad du menar, är de en gåva. Det verkar som om du har två mycket speciella childern till.
gudarnas gåva till oss ..
Å jag vet precis vad du menar! Och nu sitter jag här utan min...
Tänker på dig!
Puss
Det är änglars uppgift...det är därför de har vingar :)
Precis så är det. Barn och rutiner gör att man hittar orken att gå vidare. Kram på dig
Så sant. Mina blev räddningen och vägen ut ur hopplösa känslor.
Även små händer kan bära.
Skicka en kommentar