Bild: Blodgråt, oljepastell.
Som vanligt: fler alster finns i mitt webbgalleri.
* Rösta på Rana03 maj 2009
Blodgråt
Orden håller sig undan, men färgerna dansar.
Denna teckning kan ju möjligtvis se lite otäck ut, men vänta. Jag talade med en vän härom dan, och han sa nåt om att han inte ville se mig gråta. Jag sa som det var, att mina tårar inte är nåt att skygga för. De gör inte ont. Det är de ogråtna tårarna som smärtar mest. Samma sak är det med mina målningar. Det är de omålade som gör ont. Den här ser farlig ut, men gör gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.JPG)
19 kommentarer:
Hej du sköna, det är nog sant att de ogråtna tårarna smärtar mest.
kram irene
Hon ser ut att hämta andan, gråter visst, men snart är det över. Skönt, lättnad. Du vet hur man kan göra när man andas in i gråten, liksom flera korta andetag inåt och sen ett långt ut. Kanske är det vanligare när man är barn...
Det ser ut som hon tagit det andetaget, är redo att sluta gråta.
/Lina
Jag är glad att du kan uttrycka dig, vare sig det är med ord eller bilder.
En vis lärare sa till en elev en gång: Formulera dig eller kvävs.
Jag ser att du inte kvävs! Även om din formulering inte sker med ord är du ändå minst lika uttrycksfull som du brukar.
Om jag kunde måla skulle jag måla en tavla som säger:
Jag älskar dig!
Nu kanske inte det var tanken men jag kom att tänka på en annan bild, som inkluderar blod . . .Inom parentes sagt, minns jag med vilken tvekan jag använde pastellkritor i skolan. Förstod inte grejen riktigt. Numer vet jag vad man kan åstadkomma med pastell . . . blanda färger . . . täcka ytor . . . skapa effekter . . . etc
Kan man sända en kram så här över det däringa internetz?
Peter
Glad är jag att du faktiskt uttrycker dig!
Att du törs visa att det inte bara är äppelkäckt och fagert.
Styrka skickar jag dig denna regniga morgon!
Kram Hannis
Förresten,att gråta är som att duscha inombords=))
Hej!
Jag gillar dina målningar, de säger något. Tolkningarna kan variera. Jag går ofta på konstutställningar och har jag sällskap och pratar om konstverken, ja, ibland tycker jag att vi inte pratar om samma tavla.
Vad gör det om orden tryter, du måste uttrycka dej på ditt sätt.
Stor kram Viola
Hej gulligaste du!!
Tycker om dina ord... " de ogråtna tårarna smärtar mest..".
Så sant!!
Att kunna gråta är en lisa för själen! Så förgörande... de sköljer bort mycket.
Tänk att ha gåvan att kunna uttrycka sig med färg och krita, när orden inte räcker till - det är stort!!
Om det sen ser lite otäckt ut... vad gör det. Hur är inte världen??
Jag gillar dina tavlor.... de är du. Och jag tycker om att se dig.. min vän.
Önskar jag fanns nära och kunde ge den tiden och den där stora varma kramen jag bär omkring på som bara är för dig.
Försök tänk dig den... den finns!
Min goa vän...jag är med dig i tanken.
Största varma kramen!
Willewira
Miss U! Ville bara säga det...
Jag tänkte också som Hannis: att gråta är som att skölja bort något, känns lättare efteråt.
Morsning!
Kul att du är tillbaka on line. Ser med spänning fram emot IRL-mötet på Bergianska (eller är det "i"?). Alltnog...skulle jag kunna be dig om en tjänst?. Be Knicken läsa sina mail.
Rock on
/Niklas
Jag tycker också att hon ser lite lättad ut. Och så kan jag ju inte låta bli att tänka på bilden som du tog på dig själv när det kom blod ur ögat. Men det var ju andra slags tårar än det här. Måla på Rana!
Kram
wow.....Takk for ærligheten din...DU berører meg.....
Sant att ogråtna tårar är värst. Även om det kan vara tröttsamt - inte fel, inte dumt men tröttsamt - att gråta lätt, mycket och ofta också, som jag gör. Det kan så lätt missförstås.
Roligt att bloggpausen är slut!
Tänker på dig varje dag. Bara så du vet!
Tårar måste ut, det bara är så. Skönt att du är tillbaka, med ord eller utan. Färger går lika fint.
*kram*
Hej Rana.
Den tavlan känndes som ett slag i magen.
Precis så känner jag med just nu.
Jag förstår dig så väl.
Fortsätt uttrycka dig i bild. Du är bäst Rana...
Kramen och goa önskningar från mig.
Synne.
hej min goa grodis, vill såååååååå gärna träffa dig, och en tisdag passar så bra då det är den dan gus och jag är hemma...lilledregglaren har börjat på dagis!
kan vi mejlas, lotten@rudu.se p&k lotten
otroligt stark målining, vacker!
Så har jag aldrig tänkt.
"Det är de ogråtna tårarna som smärtar mest."
Men så otroligt rätt du har! Å efter gråten känns det ju (oftast) lite lättare
Sweet
Den här tavlan tycker jag verkligen om. Den talar till just mig.
Skicka en kommentar