30 november 2007

Samtidigt

Måste påminna mig själv om en grej. Ibland blir det liksom sant att en låååååång hemmatillvaro med småkottarna har gjort mig trög, enkelspårig och helt enkelt dum i huvudet. Då måste jag minnas detta: jag kan nynna på en komplicerad godnattvisa i moll samtidigt som jag vaggar Lille Brottarns säng med foten (men somna då, din lille tok) samtidigt som jag plåstrar om ett ont finger på den andra ungen samtidigt som jag sorterar lite papper som jag hittade här samtidigt som jag tänker ut vad vi ska ha till middag samtidigt som jag skriver denna text.

1 kommentar:

Anonym sa...

justdet...man får hitta sina små knep för att vandra i de vuxna männskornas skara...när konversationen agtid ligger på "va fint du har bajsat" och på kvällen "gnat..lskr dej...snarrrrk"