Gubbar

Lille Brottarn ritar gubbar och jag ser ett mönster.

Rösta på Rana

Bystig synvilla

Lille Brottarn väcker mig genom att fnissande böja sig över mig och börja dra i mina kläder. Med ett stadigt tag om behån säger han långsamt:

"Det ser ut som tuttar..."

Enda orsaken till att jag inte smackar till honom i huvudet är att jag fortfarande sover. Nu nöjer jag mig med att höja på ett koma-ögonbryn. Lille Brottarn fortsätter sakkunnigt:

"Det ser ut som tuttar. Men det är bröst!"

Bild: Rana och anatomiexperten.

Rösta på Rana

Ett förhistoriskt blåmärke

Jag hittar ett stort blåmärke på Lille Brottarns bröstkorg. Den människan far alltid runt och krockar med väggar och möbler, och hoppar från liiiite för höga saker, så jag är van att han har märken och skrapsår. Men det här blåmärket är riktigt stort och har formen av en tjusig sjua.

Jag: Men Lille Brottarn, vad har du gjort här?

Lille Brottarn: Det är sju.

Jag: Men vad har du gjort? Har du ramlat? Har du krockat med nåt?

Lille Brottarn: Ja..?

Jag: Men när då?

Lille Brotttarna: Det var inte idag. Det var för länge sen.... när dinosaurierna fanns.

Rösta på Rana

De är så läraktiga, tyvärr

Jag blir alltid vansinnig när jag ska spänna fast Lille Brottarn i bilstolen. Ungen är en rätt stadig bit - och med underställ och overaller och fanskap blir han ännu stadigare - bilbältet är för kort, själva spännet muppigt och den här kvinnan minst sagt av en otålig sort.

Varje gång jag kryper upp i hans knä och och börjar dra och rycka i bältet, tänder jag snett. Numer hinner jag inte öppna munnen förrän han gör det. Glatt rabblar han:

Fuck, fuck, fuck, fuck...

Borde jag tänka igenom mitt språkbruk på nåt sätt?

Rösta på Rana

Vasst sällskap i sängen

Vad är grejen med att dela säng med fem hundra vassa plastdjur? Jag förstår inte varför Lille Brottarn inte kan ha lite gosiga nallar där istället. Och eftersom jag sover med honom, delar även jag säng med plastpolarna. Mysigt.

Rösta på Rana

Tre pappor

Bild: Tre pappor av Lille Brottarn.

Rösta på Rana

Vi får dryga ut med banan

Lille Brottarn: Mamma, mamma! Jag har plockat fem vinbär!

Jag: Amen vad fint, hörru.

Lille Brottarn (förväntansfullt): Kan vi göra smoothies på dem nu?

Rösta på Rana

Tecknad far

Han har blick för linjer, Lille Brottarn. Här har han tecknat av sin far. Fastän vederbörande vägrar gå med på det, kan jag oss emellan avslöja att det är on the spot.

Bild: Pappa, av Lille Brottarn.

Rösta på Rana

Prat med liten gosse

Jag kommer hem vid åtta på kvällen. Flickan sover men pojken ligger och pratar med sina nallar och dinosaurier. Jag vet att det är ett olistigt drag, men kan inte motstå frestelsen. Jag smyger in för att träffa honom innan han somnar.

*

Lille Brottarn (själaglad): Heeeej mamma, jag är vaken.

Jag (viskar): Jag vet. Jag ville bara säga hej.

Lille Brottarn: Hej. Vad ska vi säga mer då?

Jag (viskar): Vad mysigt att hinna träffa dig.

Lille Brottarn: Får jag pussa din klänning?

Jag: Ja, såklart.

Lille Brottarn: Vill du pussa min tröja och mina byxor?

Jag (försöker att inte garva på mig): Absolut vill jag det.

Lille Brottarn: Du är vacker.

Jag (blir rörd, så har han aldrig sagt förr): Tycker du det...? Vad glad jag blir när du säger så.

Lille Brottarn: Ja. Du blir inte arg.

Jag: Nej...

Lille Brottarn: Och du blir inte sur.

Jag: Nej...

Lille Brottarn: Och du blir inte heller... irroterad.

Jag: Nej...

Lille Brottarn: Och du blir inte heller dum.

Jag: Nej... Vet du, du är vacker och söt och jättefin.

Lille Brottarn: Men nu sover vi. Oj, jag pruttade.

Jag: Ja, nu sover vi.

Lille Brottarn: Vi är bara tysta.

Jag: Mmm.

Lille Brottarn (glatt): Vi säger ingenting.

Jag: Just.

Lille Brottarn (börjar bli uppspelt): Vi ska inte prata nu! Och inte nu. Och inte nu. Men nu då?

Jag: God natt nu, gubben.

Som alla fattar blev det pannkaka av allting efter det. När jag smög ut sprang han efter och sen blev det ett herrans liv med lock och pock och hot och mer mys och Mannens stillsamt höjda ögonbryn. Det var en puckad idé att smyga in till en unge som håller på att somna. Men det var det värt. Han sa att jag var vacker.

Bild: Mor och son.

Rösta på Rana

Hej

(Kvinnan biter ihop om tårarna och samlar sig för ett lite käckare inlägg. Det förra skulle ha en sval och raljant ton, men föll igenom och blev martyrigt. Så kan vi inte ha det.)

Lille Brottarn hälsar på folk till höger och vänster. På torget, i affären, på tunnelbanan. De flesta hör inte hans lilla blyga hej. De flesta är inbegripna i hetsiga samtal med varandra, och ser inte en liten gosse nere vid knävecken. Jag tipsar honom att gå på dem som inte pratar, att plocka dem en och en. Efter det proffstipset pekar han på alla människor vi möter, oavsett om de kommer ensamma, parvis eller i grupp och frågar ivrigt:

"Är de ensamma? Är de ensamma då? Är de?"

Bild: Tre män som kanske är ensamma, vad vet jag. Kan ingen säga hej till min grabb?

Rösta på Rana

Typisk bananfärg?

Vi läser Vem är borta? av Stina Wirsén, och njuter av hennes grymt sköna illustrationer.

*

Wirsén: Det finns så många bananer. Vilka är bäst? Några är gröna, andra är gula.

Lille Brottarn (ivrigt): Det finns bruna bananer också!

Surrabutt: Men det tycker jag inte om.

Jag: Vet ni vem som gillar bruna bananer?

Surrabutt (andäktigt): Nä..?

Jag: Mormor! Hehe. Och vet ni vem som gillar gröna bananer?

Surrabutt: Nä..?

Jag: Morfar!

Surrabutt: Jag gillar bara gula bananer! Och gröna!

Lille Brottarn (med myndig röst): Jag gillar bara oranga bananer!

*

Nähä..? Orange? Verkligen?

Bilder: Lille Brottarn gillar ORANGE.

Rösta på Rana

Sjörövare

Jag har Lille Brottarn på axlarna. Vi möter en liten gumma med en svart lapp för ögat. Sonen ovanför mitt huvud blir helt till sig och börjar gestikulera som en galning:

"Mamma, mamma, den tanten är sjörövare!!"

Ingen på trehundra meters avstånd missar hans ord. Han är så lycklig. Han är så högljudd. Och jag skyndar på mina steg.

Bild: En sån där ögonlapp.

Rösta på Rana

Hammockhopp

Lilla Brottarn tar sats, börjar rusa som en galning och slänger sig som en berusad älg i (den dynlösa) hammocken, där jag sitter och pillar bort gammal målarfärg. Hans lilla fot fastnar i hoppet, och han dyker med huvudet rätt in i ryggstödet; resten av kroppen som ett trassel.

Jag: Men hur gick det, hjärtat?

Lille Brottarn (andfådd och lite blodig, redan på väg att hoppa igen): Bra! Det gjorde ont, men jag gjorde inte illa mig.

Bild: Lille Brottarn är en tålig typ.

Rösta på Rana

Vitlök

Lille Brottarn hjälper mig att laga middag. Naturligtvis måste allt, precis allt, provsmakas. Han berättar att gräddfilen smakar "nästan filmjölk", att paprikan är "nästan god" och att saltet är "ganska salt".

Jag lämnar köket för att hämta nåt. När jag fem sekunder senare återkommer, möts jag av hans lilla grimaserande ansikte. Han håller fram vitlöken åt mig, full av små bitmärken. Och han slår fast:

"Den konstiga grejen var lite stark för mig, mamma."

Bild: Vitlöksklyfta med brottarmärken.

Rösta på Rana

Morgonfilosof

Jag vaknar av att den där lilla människan tar sats och slänger sig på mig. Han har en angelägen fråga, och ger luft åt sin stora förvirring:

"Mamma, mamma! Vem är jag? Vem är jag??"

Jag vägrar tala om Descartes med krossade revben och utan kaffe i kroppen, så jag håller bara fast honom och mumlar mot hans hår:

"Du är Lille Brottarn."

-

Rösta på Rana

Kolmården

Vi har spenderat dagen på Kolmården. Vi har har sett coola hajar, rytande tigrar, söta björnungar och helt underbara kameler.

Jag: Hörru Lille Brottarn, vilket djur var allra roligast idag?

Lille Brottarn (tveklöst): Det var kon!

*

Jaha. Med andra ord: en tusenlapp well spent.

Bild: Jätterolig ko.

Rösta på Rana

Luktsinne

Lille Brottarn sitter på trappan och vädrar i luften:

"Mamma, mamma! Det luktar maskrosor och grodor och stackmyror och glass här! Och lunnefåglar."

Rösta på Rana

Grattis Lille Brottarn

Han kommer så nära, lägger armen runt mina axlar och anförtror mig ivrigt saker om spöken och spindlar. Han tycker om att kramas och håller hårt. Han blir helt vansinnig när han inte får som han vill. Han är så skrattig och glad. Han är en stadig liten grabb, så stark att jag blir förvånad. Han ramlar över möbler och stenar utan att märka det. Han har så stora känslor i sin lilla kropp, så mycket fantasi och prat och förtroenden och energi som vill ut. Han är en liten brottare. Idag fyller han tre år.

Rösta på Rana

Orange

Den här Lille Brottarn fyller tre imorgon.

Surrabutt: Och då ska vi baka en tårta åt dig. Vad vill du ha för tårta?

Lille Brottarn (tänker efter): En rund!!

Surrabutt: Men vad vill du ha för sorts tårta?

Lille Brottarn (tänker igen): En stor!!

Mannen: That's my boy.

Surrabutt: Vad önskar du dig i present då?

Lille Brottarn: Orange!

Surrabutt: Men vad menar du, vad vill du ha i paketet?

Lille Brottarn (upprörd): Jag vill ha orange, jag vill ha jättejätteorange!!

Rösta på Rana

Vad är fel?

Det är nåt fel på den här bilden, men vad? Nej, det är inte glassen fullproppad med färgämnen och syntetiska godsaker. Nej, det är inte resterna av nagellack på lilla pojkhanden. Det är nåt fel den här bilden. Om jag bara kunde komma på vad.

Bild: Det ska börjas i tid?

Rösta på Rana