17 augusti 2008

Semesterminne: Annalunda-familjen

Vi hade bränt söderut från Stockholm och spenderat två intensiva dagar på Kolmården. Vi åkte vidare till Småland, där vi skulle bo hos familjen Annalunda: Härliga, generösa, sköna, galna, kloka Annie. Hennes make, den rare och smått excentriske Stormogulen, som uteslutande talar i marina metaforer, tvångsmässigt fyrar av ordvits på ordvits (varför gör män sånt?) och som med en älskvärd gest sträcker fram en ljuvlig kaffe latte - dygnet runt - så fort jag och hans hustru tappar styrfart. Och så lilla Sarah, den söta gullgumman med de blåaste ögonen i Småland, som åldersmässigt ligger precis mitt emellan Surrabutt och Lille Brottarn.

Vilken otroligt varm familj! Från den första sekunden blev vi adopterade av dem. Och vilken ljuvligt slösande, kärleksfull generositet de visade oss. Vi fick bo i det vackra, nyinredda gästrummet. Vi blev visade runt ägorna och grannskapen, där jag med tveksam framgång flirtade med lilla mormor Annalunda. Vi åt och drack gott, sjöng, skrattade, retades. Annie klippte håret på oss och utfordrade oss med pajer och kräftor och andra läckerheter. Och de lånade ut sin husvagn till oss - en nollåttafamilj helt utan körvana, som de aldrig tidigare hade träffat. Efter att vi hade kört runt med den i Skåne (mer om det i nästa inlägg), kom vi tillbaka till Annalunda-paradiset och bodde ytterligare flera dygn hos dem. När vi skulle fara vidare till Västkusten skickade Annie med mig en bra bit över hundra plantor från deras ljuvliga trädgård. Nämnde jag ordet "generös"?

Tack kära vänner för alla de skrattiga dagarna. Tack för allt fint ni öste över oss - inklusive torra ordvitsar och småländska stolligheter och alla mumsiga martinidrinkar. Jag har för evigt inbränt i min skalle minnet av hur Annie spontant och gång på gång slår armarna om mig och hur Stormogulen glider runt och säger på sitt oefterhärmliga, nasala vis: "Jaaa..! Hustrurrrrrna är söta när de jagar i flock."

Bild: Annie och jag.

Bilder från deras ljuvliga trädgård:

Bilder: blå bolltistel och vit purpurklätt, en liten bit av den vita rabatten, kissen, spegelkula (obs Annalunda-huset) och vallmons trumpinnar, rosenstav, keramikkula och lavendel samt stockros.

*

Rösta på Rana

16 kommentarer:

Hjärtat Mitt sa...

Tänk vad det är härligt med internet. Så många mysiga människor som man "träffar" via datorn, och vissa "på riktigt".
Och så har du varit i Skåne!!! Nästa gång får du hojta till minsann.

Kram Mari i Marieholm

Annie - Annalunda sa...

Tårar rinner...du skriver så vackert...och så saknar vi er!

Pusspuss

Vill bara i rättvisans namn påpeka att Ranafamiljen är minst lika tokiga, varma, goa, kramiga och generösa! Vi gillar verkligen grodfamiljen vi adopterat!

*Puss o smack*

NinaH sa...

Välkommen tillbaka! Så härligt ni haft det!

Anonym sa...

Som vanligt underbara bilder som skänker kraft och glädje.

Helena - nyckeln till mitt hjärta sa...

Hihi här sitter jag och fnissar igenkännande :D
Visst blir livet rikare med nya vänner!
Välkommen hem igen, kram Helena

Anonym sa...

Åh, välkommen tillbaka till att förgylla mitt liv, inte bara med vansinnigt uppmuntrande kommentarer i min blogg (vilket du tack och lov inte sparat på under semestern), utan framförallt med härliga Rana-inlägg igen!

Jag fröjdas när jag läser om din semester, och inser samtidigt att jag faktiskt inte skrivit mer än två ord om hur jag hade det på min. Det kanske kommer, till jul eller nåt... Och då med BILDER ; -))

Willewira sa...

Vilka underbara semesterminnen!! Tänk att man kan skapa sådan vänskapsband vi nätet!!

Det är så härligt att läsa om en sådan vänskapskärlek... blir så varm i hjärtat. Tack för att ni delar med er av den!

Roligt är det också att ha dig tillbaka på bloggen... säger hon som tog en jättepaus utan att säga till.
Förlåt för det...

Ha det så jättegott!
Varma kramar/Willewira

(det går det åt när det är så kallt ute...)

Willewira sa...

Vilka underbara semesterminnen!! Tänk att man kan skapa sådan vänskapsband vi nätet!!

Det är så härligt att läsa om en sådan vänskapskärlek... blir så varm i hjärtat. Tack för att ni delar med er av den!

Roligt är det också att ha dig tillbaka på bloggen... säger hon som tog en jättepaus utan att säga till.
Förlåt för det...

Ha det så jättegott!
Varma kramar/Willewira

(det går det åt när det är så kallt ute...)

Karins fotoblogg sa...

Tack för underhållande läsning, du förgyller min tillvaro! Du har en utmärkelse att hämta på min blogg.

Anonym sa...

Vilken gullig familj ni besökte, det är så roligt när det klickar positivt med människor man aldrig har träffat. Fina bilder har du också tagit!

Anonym sa...

Vilken härlig semesterberättelse, du kan konsten att skriva vännen!

Annie - Annalunda sa...

...så himla "rrrrrolit" vi hade!!!
...och då är ändå ditt inlägg ganska censurerat ;)... och visst hade du framgång med flörten med mormor! :)

Kram Annie & co

Anonym sa...

Vänner berikar ens liv, såväl nya som gamla. Det är verkligen fantastiskt vilka möjligheter internet ger.

Anna sa...

Möten; en av livets största väsentligheter!

Härlig läsning.

Linda Lunda sa...

Åhh ni är ju lika som bär! DU och AnnaLunda... I alla fall på fotografiet!
Vilket härlig semester ni har haft!
Linda

Kajsa sa...

Å, vill också ha en sån trädgård! Det låter som ni haft det härligt.