01 september 2008

Ja, men när?

För ett halvår sen hade jag inte lust med nånting. Allting var tråkigt. Det enda jag ville, var att kunna njuta av våren, ljuset, trädgården, Mannen och våra ljuvliga små barn - men jag bara grinade. Jag hade så mycket att vara glad åt, men jag kände ingen glädje. Jag ska inte dra den där storyn igen; jag har gjort det ett par gånger på bloggen.

Men nu - det finns så mycket jag vill. Jag har fler projekt på gång än någonsin tidigare, men jag hinner ingenting. Jag vill måla mina tavlor, dra igång mitt företag, skriva, anlägga grusträdgård och fler rabatter, testa några syprojekt, fixa till hemma, leka med barnen och Mannen (på olika sätt). Och så jobbet, förstås, där jag trivs och skrattar och vill vara. Och huset och familjen och vännerna och föräldrakooperativ - jag hinner inte!

Men faktiskt, vilken skillnad. Då ville jag ingenting. Nu hinner jag ingenting, men vill allt. Det är en enorm skillnad, mina vänner.

*

Rösta på Rana

24 kommentarer:

Inredningsbloggar sa...

Jo så är det nog vännen... *suck*
Men vad härligt med all din inspiration och lust!!! Är du hemma???

Kramis till Ranis Bananis

Annalunda sa...

Det var bara jag... ;) men det gissade du väl???

Anna sa...

Som du skriver; det handlar inte om att åstadkomma en massa, utan det handlar om lusten, viljan och ambitionen! Och att hitta den inre kraften som styr alltsammans.

Jag mår bra av din hälsa!

Nettan sa...

Känner igen det där... man vill så mycket men hinner ingenting. Ok man hinner massor, men inte riktigt det man oftast VILL göra. Som min skrivarblogg tex, ett inlägg de senaste månaderna.... har ju så många historier/idéer på lager.

Härligt att du har lusten tillbaka, det betyder så mycket.

Stor Kram från BKn

Maria sa...

Vad härligt det låter. Fullt med skratt och lust.
Kämpar jag tillräckligt länge kommer nog också jag uppför denna uppförsbacken. Det är så härligt att höra att du har återfått lusten och jag glädjer mig med dig.

Självklart är det ok att du länkar. Insåg att jag varit otrevlig och länkat till dig utan att fråga. Hoppas att det är ok.

Maria / Frøken Fryd sa...

Vil bare sende dig et stort klem ! For det er så godt at høre, at lysten og ideerne er der :-)
Døgner har desværre bare 24 timer, men det er nok godtnok alligevel.

KLEM Maria

Camilla sa...

Det är en fantastisk skillnad mellan att sakna vilja/ork att göra något och att sakna tid för allt man vill göra! Vad glad jag är för din skull att saker har vänt för dig ... Kramar

Magnus sa...

Jag vill inget göra
hinna med det, hela tiden
hoppas att jag ska,
aldrig riktigt färdig bli ;-)

Kajsa sa...

Så sant, så sant att det är skillnad. Och det är väl värt att minnas när tiden rinner iväg. Kram!

enblevtre sa...

Jag blir så varm i hjärtat när jag hör din livsglädje. Och visst är det stor skillnad - som svart och vitt. Det fantastiska med svarta livsstunder är att när de väl passerat så känns allt så enkelt på något sätt. Fokusera inte på allt du inte hinner med, fokusera istället på allt du gör och glädjs av. Stor kram kära du!

Kajsa sa...

Javisst. Och även om det känns jobbigt att inte hinna allt så måste det vara så skönt att känna lust igen. Härligt!

Hannis sa...

Ah,livsgnista och glädje!
Härligt när man känner skaparlust både praktiskt och känlomässigt.
Föder energi!

Skönt att läsa dina rader i hop med morgonkaffet.
Blev en glad start!

Kram Hannis

Bella sa...

Vad skönt att du hittat din energi...för oftast när man ingenting vill så är man orkeslös inombords...
Det spelar ju egentligen ingen roll om man hinner det man vill...det är bara skönt att ha den där kittlande energin i kroppen...och leva i den sköna känsla...njuta av nuet...
Tänk att det finns dagar när man faktiskt hinner ikapp sig själv!
Kram,
Bella

Anna sa...

Så underbart att du har återfått viljan och lusten! För vad är väl värre än att veta att du har det bästa mitt framför näsan (man, barn, livet...) och inte kunna uppsaktta det.

Läser man din blogg idag får man känslan av att det sitter en stark och glad person vid tangentbordet. Njut av livet och lev det idag!
Lycka till!

HUMLA sa...

Hej Vännen! Känner så väl igen mig i din beskrivning. Men visst är det bättre att verkligen vilja en massa saker och att tiden inte räcker till, än att inte vilja alls. Så känner jag det i alla fall.

Merja sa...

visst är det skillnad.Jag glädjs med dig!!

Var dags glimtarn sa...

Vilja är lust och lust är att leva :)

Zäta sa...

Åh, jag känner ingen den där sprudlande energin. Den har skymtat i din purpurrabatt, i dina barns kärlek till dej, i din glädje över jobbet, bland dina glada tillrop i kommentarer hos andra bloggare.
Och jag såg den ligga latent även i våras, när lusten var dämpad. Jag förstod, trots att jag inte följt dej under lång tid, att ditt mörker bara var av tillfällig art. Det här är den riktiga Rana, hon som sprudlar.

Moas sa...

Så skönt att du kommit hit och har sååå mycket lust.. kram på dig/Monica

Daniel sa...

Ojoj, men kom ihåg kamomill te å lite lugna ner musik, så orkar du mer sen!
Kramen

Jessan sa...

Ja det är en enorm skillnad! Var glad att du har hittat viljan och lusten igen! Kram!

Zäta sa...

Måste kika in här och läsa ditt inlägg en gång till. Jag funderar sååå på vad du gör när du leker med Mannen. :- )

Maria / Frøken Fryd sa...

Titter lige indenom igen, bare for at fortælle dig jeg har en udfordring liggende til dig inde ved mig.

Klem Maria

Soffy sa...

Så skönt när den styrkan återkommer, för jag vet hur det är att vara "på andra sidan" Och jag vill aldrig dit igen!!! Kram!!!