02 oktober 2009

Funkar

"Och sådan leda bryter ner en bra frisyr" sjunger Winnerbäck, som jag har citerat rätt friskt här på bloggen den senaste tiden.

Men det är ju sant. Så jag färgade håret blåsvart och bad vännen Hansolo (tack!) att klippa mig igen. Att vara så här apsnygg i håret löser ingenting. Men det lindrar.

Skit samma om det låter ytligt. För ni vet ju vad man säger. Allt som funkar funkar.

Rösta på Rana

9 kommentarer:

smultron sa...

Jag låter paketet med toning stå och försöker vänja mig vid de enstaka grå. Tids nog blir de för många, tänker jag. Istället målar jag naglarna knallröda. Det funkar det med.

smultron sa...

Och ha en trevlig helg, skulle det oxå stå!

Anonym sa...

Du måste nog köpa hans bok, eller hur? Jag tycker mkt om veckans skiss!!!

Anonym sa...

Får vi se resultatet, hihi?

Kramen från Jenny ****

Zäta sa...

Det är helt sant. Det som funkar funkar!

Jag brukar måla läpparna illröda när jag ska städa Det blir mkt roligare då.

Nej, nu ångrar jag mig. Det funkar ju med sprit, knark och regression också, men inte är det bra inte.

Fast man ska väl inte jämföra hårklippning med beroendeframkallande medel och osunda psykologiska reaktioner.

Det är väl inte så stor risk att du blir beroende av hårklippningar. Det finns ju liksom ett naturligt stopp.

Nä, nu fredagskvällssvamlar jag. Den här kommentaren börjar likna herr Oumbärligs. Han är en trevlig prick, och kanske lite galen, precis som jag.

Anonym sa...

Läckert! Går själv och funderar om jag ska färga håret rött...Men jag är så plågsamt feg!

Kram för att du är så fin!

oumberligating sa...

Helt klart! Allt som funkar funkar svårare är det inte! (ler).
Alla dina underbara barnberättelser, har fått min hjärna att klarna!
Ska förklara, jag har haft 15 djävligt tuffa år, nej nu ljuger jag, låt mig säga, visserligen har "Lilla Frun" varit sjuk i 15 år men de tuffa åren är väl cirka 8-10 år då man får betäckna mina Fragglar som små!
År som jag egentligen inte minns, men någonstans så ligger det en massa händelser och antekdoter gömda. Gjorde just ett inlägg om Stingbokhyllan du vet och efter att en stund att suttit och läst dina barns underfundiga tankar och funderingar så vaknade ett djäkligt kul minne till liv!
Finns nu lite problematik i det hela, antingen berättar jag det för dig, eller via mail, eller annars gör jag ett inlägg om det hela, det är just det som blir problamtiken, försökte vända min blogg till att komma tillbaka till just inredning, design och antikt, sket sig direkt alltså, men det är väl så som livet själv, när man tror sig funnit "linjen" i livet så händer det något annat som bryter mönstret. Fast visst är jag lite "kommentarshungrig" det är jag och egentligen så är jag inte tillfreds förän jag minst ligger på 10 kommentarer per inlägg!
Ja, sådan är jag, visst är bloggen en dagbok, bollplank för sig själv och mycket annat, men visst är det härligt med kommentarer.
Hade 800 nya ip-adress besökar i måndags och inte en djävla ny kommenterare, snacka om att ha lyckats med att göra reklam för sin blogg, men att innehållet måste varit helt djäkla värdelöst (ler).
Men nu skiter vi det som jag brukar säga, ska nu knåpoa ihop ett inlägg ifrån simskole tiden med tre barn och det är som sagt din och Nisse Strinnings (stinghyllans skapare) att jag nu minns ett underbart ögonblick av barnens uppväxt!
Sedan Rana kan du inte längre trakassera mig för mitt taskiga länkande, se så fint det blev på inlägget om just Stingbokhyllorna (ler). Fast det ser djävligt tomt ut, älskar långa rader av siffror och tecken (ler)
Ha det så bra som det bara går!
kram ifrån Peter!

oumberligating sa...

Sådäringa, nu var jag duktig, underfundigheter ifrån barnens barndomsår och länk till dig!
Får jag något beröm, jag är faktiskt inte så stor jag heller!?
Kram ifrån Peter!

Anna sa...

Håret och frisyren – mycket viktigt!
Det är trots allt hjärnans sköld.

Kram.