Mamman utan tålamod lever om med Surrabutt och Lille Brottarn. Den sistnämnda har fått tänderna borstade, men han vill ändå vara med och klänga och trängas på vår lilla toalett när det är Surrabutts tur. Lille Brottarn vill också få plats på pallen. Bort med storasyster! tycker han och knuffas. Ynkligt pip och skärande klagogråt från henne. Aaaah - mamman orkar inte en sekund till, utan häver ut dem båda med orden "ut med er, nu får ni vara klara".
Skärande klagogråt övergår givetvis i öppen förvivlan: du knuffade mig..! Och mamman slår bakut: nej, jag knuffade INTE. Men Surrabutt håller fast vid att mamman knuffade. Mamman tänker att det var ju bara några fingrar i ryggen när hon föste ut ungen; hon tryckte inte ens hårt - så hon knuffade som sagt inte. Och sen säger mamman att hon är ledsen om det kändes så, och att det i så fall inte var meningen, men mamman knuffade faktiskt inte och bla bla bla, fy fan. Då! Då säger Surrabutt med riktigt ordentligt eftertryck, så att den tröga och orättvisa mamman äntligen ska fatta:
"det kändes inte skönt."
Och inte förrän då fattar mamman att det är respektlöst att häva ut folk från toaletten med ilskna ord och tryck i ryggen. Och utifall mamman inte har fattat (jorå, mamman fattar, och mamman grinar igen för att hon känner sig så elak), så vill Surrabutt definiera vad som inte var skönt:
"mamma, det kändes argt på min rygg."
.JPG)
2 kommentarer:
Kaffets betydelse för oss som mår kasst ibland är inte att förakta. Tänk, det stod också på min positiva lista när jag mådde skit. Tänk att en Latte ändå kan glädja och skänka lite tröst. Det känns som en enorm lyx, en härlig munfull av en välgjord latte. Fram med kaffet till alla "dåligt mående" månniskor!! Ursäkta svenskan, jag är faktiskt lite nervös för min grammatik när jag skriver till dig *ler*
Barn är ofta bättre än oss vuxna att sätta ord på saker och ting ...
Skicka en kommentar