07 januari 2009

Snedtändning

Jag är en fridsam själ, en vit flagga, en kvinnoblomma. Men ibland tänder jag så vanvettigt snett. Oftare på saker än på personer - sannolikt för att de inte gapar tillbaka. Om det kanske Freud och grabbarna har en del att säga (om förskjutning och så vidare) men det struntar vi i nu. Ett burklock som vägrar lossna, ett säkerhetsbälte som krånglar, datorn som segar sig, en knut som inte går upp... Jag kan bli helt skogstokig.

Härom dan skulle jag vässa en kajalpenna över toan. Det var tidigt på morgonen och jag gick praktiskt taget i sömnen. Jag minns att jag tänkte "nu får jag varken tappa pennan eller locket". Vad händer? Givetvis tappar jag vässaren istället. Då blev jag så förbannad så att jag ögonblickligen - helt utan logik - spolade ner den. Se där en liten arla snedtändning i hela sin poetiska skönhet.

Men sen fick jag en ny vässare av Mannen. Den ska jag inte spola ner.

*

Rösta på Rana

21 kommentarer:

Annalunda sa...

Lilla gumman då! ;)

Det var ju snällt att du fick en ny av mannen... jag för min del har lust att spola ner datorn ibland... :)

Saknar you! :)

...å Sarah saaaaaaaknaj sina tåmpisar

Hannis sa...

Alltså förlåt...
Men jag skrattar så jag håller på att kissa på mig!!
Fan vad roligt!
Tur att du fick en ny=))

Kaklet det förgrymmade kaklet...
Sitter löst,är sprucket och när jag ligger i badet och ska vara glamorös så är allt jag kan tänka på:Snart lossnar det!

Kram

Millas hem sa...

Skrattar igenkännande!


På tal om att gå i sömnen. Så gick sonen i sömnen häromnatten.
Jag vaknade av att han försökte krypa upp i vår säng vid fotändan, och min första tanke var "Va fasen händer" sen såg jag att det var Philip. Tänkte...räcker det inte med ungar i sängen?! Ellen och Clara låg också där!!

Jag- Var ska du?!
Philip- Gå och lägga mig"!
Jag- Ja, inte här iallafall!

Vid det laget hade maken också vaknat, och lotsade in honom i hans rum igen.

Philip är 15 år.

Han gick ofta i sönen förr, så vi har varit skonade några år!:)

Tack gulliga du för awarden...är riktigt mallig!

Kram Camilla

Hjärtat Mitt sa...

Åhhhh, du är för underbar!!!!!!
Tack för dagens härligaste inlägg :)
Vilken himla tur att du har en förstående man, och att du blir arg på saker i stället för på personer.

♥♥♥♥♥ Mari i Marieholm

Lärarbostaden i grönskan sa...

Wow, vilken språkkonstnär du är! Hittade hit via Millas hem. Kommer helt klart tillbaka . Underbara betraktelser med helt underbara ord och formuleringar1

Kram

Knicke sa...

Nu ska grodmannen (Ranas egen R) testa bloggvärlden med ett inlägg.

Cath sa...

Jag hade nog gjort likadant som du, d.v.s. spolat ner den i ren ilska och svurit samtidigt. :-D

Tur att du fick en ny! Håll hårt i den (och tappa inget annat)! :-)

Bella sa...

Tidig morgon är lurigt...man är varken sovande eller vaken...och att spola..det kan gå på ren rutin...och att kombinera dessa två...man är ju tacksam för att det var en vässare som spolades bort...liten son hade som hobby att spola ner både det ena och det andra ur mitt smyckesskrin...försäkringsbolaget trodde nog att jag försökte mig på bedrägeri...men icke...frågade sonen en gång...och han tittade lyckligt på mig och svängde ut med armarna och sa "borta" med ett stort leende...jag skrev det till bolaget och fick ersättning...skönt med drulleförsäkring...har en egen..även jag!
Tack för ett gott skratt..skrattar med inte åt!
Varm kram,
Bella

Klp sa...

Åh så skönt !! Medge att det kändes bra en liten stund iaf. Jag brukar oxå ha sönder saker jag skall laga när det blir motgång. Så får jag merjobb. Som när jag blev så arg på sonen att jag gick tillbaka in i lägenheten ( skulle väl hämta nå´t han krävde) och lyckades slänga en Alfonsbok så den fastnade i toadörren. Rätt igenom faneret. Som en kaststjärna.
Ilskan rann av direkt..

Bubbel i vardagen sa...

HAHAHAAAA... Gu så kul!

Willewira sa...

Tänk vad dumt det kan bli i vredens hetta! ;D

Själv tycker jag det är skönt att veta att det finns fler med humör...

Du är för härlig, Rana!! Bara så att du vet...

Jättekramen!
Willewira

ylva sa...

*fniss* fu är ju för underbar. och så har du en rar man också. ville bara lite eftersläntrande önska ett alldeles alldeles underbart år också :).

kram kram,

Anna-Lena sa...

Ha ha ha ha ha... Underbart! Oxå skönt att det inte bara är jag som kan bli ologiskt ilsken på TING!!! :) Ha en skön dag, sötnos!

Zäta sa...

Haha!

Minns när vi bodde i lägenhet i Skara och halvt olovandes hade egen tvättmaskin på toaletten. Vi var tvugna att lägga avloppsröret från tvättmaskinen i badkaret så att vattnet skulle rinna ut där. En gång glömde jag naturligtvis att lägga över röret och möttes av vatten ända ut i hallen när jag kom hem.

Jag blev så arg att jag var tvungen att slå på något, och sprang tre trappor ner för att sparka på ytterdörren till hyreshuset.

Nej, jag bor inte i skogen. Det är mina föräldrar som bor sådär underbart ute på landet. Själv bor jag i den stoooora staden Lidköping.

Nettan sa...

*försöker desperat att inte skratta men misslyckas totalt* Det där min kära BK, låter alldeles för mycket som något jag själv kunnat göra! Man kan bli så arg på de döda tingen, förresten på de levande också, och så gör man massa tokiga och helt bisarrt onödiga saker, men just då kändes det lite bättre att 'hämnas' på tingen som gjorde livet till ett elände!
Hihi. Kram på sig!

Annica sa...

Haha! Där fick den vad den tålde liksom.

Och snäll man som förstår dig.

Maria sa...

Jag hade definitivt gjort samma sak. Alternativet att fiska upp den känns inte lika lockande.

livetpåfyran sa...

Ha ha det låter precis som jag! Härligt med "likasinnade"

Kommer tillbaks, kram Pia

Merja sa...

Gullig man!!

Camilla sa...

Ja herregud så tvärförbannad man kan bli ibland. Speciellt på döda ting ...

Millas hem sa...

Jag igen!

Kul att maken verkligen startade en motblogg, ibland stannar det ju bara vid hot! :)Hehe!

Förresten...tänkte på det att jag länkade till dig i mitt sista, och jag frågade aldrig om det var ok?! Borde frågat kanske?!

Kraaam C