Afasi som kom väl till pass

Ring-ring på dörren: en dörrförsäljare. Jag tänker absolut inte köpa nåt bara för att jag inte kan säga nej eller för att jag blir inlurad i nåt vansinnigt resonemang eller för att försäljaren annars blir sur. Den här gången ska han inte lyckas. Jag är helpeppad och nu ska han bara ha.

Dörrförsäljaren: Hej, har ni nån brandsläckare?

Jag (avfärdande): Ja guuuud ja, vi har jättemånga.

Dörrförsäljaren (lite brydd): Jaha, har ni..?

Jag (haha, ingen slipper här fram): Oh ja. Vi har nog fem-sex stycken, en i varje rum faktiskt. Så det behöver vi inte köpa!

Dörrförsäljaren: Det är väldigt ovanligt att man har så många brandsläckare... men då förstår jag att ni har så det räcker.

Jag: Jajamen! Hej då.

Dörrförsäljaren (dryper av): Hej då.

Jag (uppfattar en konstig blick från Mannen): Vad är det?

Mannen: Har vi fem-sex brandsläckare??

Jag: Ja, om inte fler.

Mannen (torrt): Du tänker nog på brandvarnare.

Bild: brandvarnare. Inte brandsläckare.

*

Rösta på Rana