02 mars 2009

Bananer

Rana vill varna känsliga läsare för ett osmakligt inlägg. Men för det första är det inte mitt fel och för det andra är det rätt kul.

Jag lyckas aldrig balansera bananinköpen. Det är inget problem, jag bara konstaterar att antingen tar veckoransonen bananer slut på ett par timmar eller så ligger det tre kilo bruna bananer som ingen vill äta och äcklar sig i köket. Ett stycke vardagsmysterium, varsågoda!

Det värsta är att jag inte kan äta banan utan att tänka på vad Min Verkligen Inte Så Glammiga Pappa brukar säga:

"Banan - jättepraktiskt. Smakar bajs redan i mun."

Jag vet. Det är sjukt. Och det går inte att glömma heller. Och det riktigt sjuka är att jag faktiskt tycker att det är lite kul.

*

Rösta på Rana

13 kommentarer:

Anonym sa...

*gapskratt* Ja du, det är en sak jag VET att min far aldrig skulle säga. Hihi. Jag tror jag gillar din far, utan att ens ha träffat honom... Bajspappa, helt enkelt;-)

Sov gott lilla skitgrodan (måste du väl vara med en bajspappa?) (Hmm undrar hur jag blev så här 'rolig', bäst att gå och knyta sig!)

Kram från BK:n som går igång på ett glas cola (fast ikväll var det visst te)

Anna sa...

Ja, din bananhygien liknar min.

Fast jag blev plötsligt präktig och bakar numera banankaka (sockerkaka med banan, typ) eller smoothie av de brunprickiga resterna.

Barnen tycker banan är ok. Ska jag äta banan (kan behövas ibland för att stabilisera blodsockerfall) så måste jag dricka ett glas mjölk samtidigt.

I övrigt är jag beredd att hålla med din far! :-)

Välkommen ner till Skåne med era prickar. Puss!

oumberligating sa...

Lustig med kommentaren runt bananer, min bror, sorgligt nog död sedan några år tillbaka sa något liknande om baner:
-Som skit, inte gott, men fan så lätt tuggat!
Annars är det en intressant fundering kring det här med banan inköp, har haft samma fenomen som du i denna familj nu i över 15 år, ibland tar det slut på några timmar och ibland så ligger de och luktar i kiloshögar på något vackert fat i vardagsrummet, medans, de här små vita blomflugorna med röda ögen, hänger som microskåpiska helicoptrar i luften.
Har du sett den varianten av bananfluga, min favorit, finns hos alla, det hanldar bara om att ha känslan för det lilla (ler).
Hoppas min kommentar har gjort dig gladare känns lite ledsamt att tänka mig dig i tårar, men vi kanske börjar bli ett riktigt "cyberpar" du och jag, nu tårar, tidigare skratt och igår "när du talade i den vita telefonen" så är det som det riktiga livet(ler).
Tårarna, det här med att behöva vara hemma inlägget, för förtydligande! Hiva nu ut de där bananerna i fönstret, det luktar ut genom bildskärmen, ha en fin dag och gå inte in och läs hos mig idag, skriver om fågelinfluensan och det kommer inte göra dig glad, så skit i inlägget, men självfallet så hoppas jag på en liten rad i kommentarsfältet under!
Var rädd om dig, ska med "Lilla Frun" till sjukhuset, planering av ytterliggare operation på henne.
Stackars människa vilken tur att hon har mig(ler).
Kommer du ihåg konventet jag skrev om, du fattade ingenting men skål. Du blir helt klart en av de deltagare på båten som får en egen personlig assistent (blev lite orolig när du visade dina kontakter med Gustav S Berg, din assistent kommer att ha handfängsel på dig hela tiden så att du inte trillar överbord!
Kram från Peter!

Lina sa...

Ja kul:) Men det värsta tycker jag är ljudet som nästan är oundvikligt att framkalla när man äter en banan.
Ha en bra dag!
/Lina

Anonym sa...

Samma hemma hos mig. Skumt fenomen.

Jag kan inte äta banan. Det är något med konsistensen som inte tilltalar mig. Men det är bra att stoppa i dagiströtta barn innan middagen är klar.

Cattis sa...

Tack för din sköna kommentar inne hos mig. Fick ett skratt till då jag kikade in här.
jojo... pappor kan ;-)

/Cattis

Willewira sa...

Ha ha ha...

Om du frågar min dotter så håller hon med... bananer är äckligt!

Men det tycker inte jag... fast de ska vara lagom - inte gröna, inte gula med svarta prickar eller helt svarta. De ska bara vara gula!

Så det gäller att passa på att vara sugen på banan just den dagen de är gula. Tyvärr missar jag ofta den så bananmysteriet utspelar sig även här...

Jag gillar din humor, by the way... känner igen mig. :)

Sköt om dig sötnos och tänk på mig när du dricker din latte. Jag sitter mitt emot... :)

P&K
Willewira

Niklas exponeringstränar sa...

Ho ho ho...humor!!! Hmmm...intressant fenomen som verkar finnas i var mans (kvinnas) hem. Innan jag träffade K så var jag inte så kinkig när det gällde bananer men genom henne har jag lärt mig att en banan ska vara fast i hullet, inget brunt på skalet men däremot en dragning åt grönt i ändarna, då är den perfekt.
Annars är jag nog en äppelkille, Royal Gala
Simma lugnt/Niklas

Solrosfrö sa...

Ha ha, jag känner igen mig där du...

smultron sa...

Hahaha! Så bra då, eftersom jag inte tål bananer ;)

(Fast jag tål dom ju tillagade och gamla bananer blir god banankaka!)

LillaFlisan sa...

Jaa du Rana.... Jag som ju faktiskt har högskolepoäng i bajshumor och har det som ett av mina bästa arbetsverktyg höll på att skratta mig fördärvad!!!

Mohahaha!

Kram

Du strålande ljus i mörkret!


Flisan

Anonym sa...

Mannen gillar gula, jag gillar bruna, vi är nästan plågsamt samspelta här hemma!

Anonym sa...

Samma problem här. Men jag har kommit på att jag bara väljer de perfekta bananerna i affären, och då hinner de bli bruna innan jag packar upp kassen hemma.

Har aldrig upplevt samma problem med äpplen eller apelsiner...

Murphys lag - med vattenkopporna. Eller egentligen är det väl bara det att de smittar rätt duktigt, men i alla fall.
Lilla Svalan fick vattenkoppor precis lagom till sommarsemstern för några år sedan. Den enda semsterveckan som det gick att sola och bada tillbringade vi hemma, inne, med potatismjöl och kalla duschar medan "killarna" i familjen var ute med båten i vädret varje dag.

Jag gillar bananer. Både till smak och konsistens. Men det är kul, för en välmogen banan är ju konsistensmässigt väldigt lik bajs.