26 augusti 2009

BVC

På treårskontroll med Lille Brottarn. Han fick visa att han kunde säga ord som "bil" och "flagga" samt rita en teckning.

BVC-tanten: Men oj oj oj, här har du ju skrivit bokstäver.

Lille Brottarn (stött): Det är inte bokstäver!

BVC-tanten: Men du har ju skrivit A och H och M och E..?

Lille Brottarn (börjar bli förbannad): Det är inte bokstäver! Det är bara leksaksbokstäver ju!

Självklart. Att hon inte såg det, dumma hon. För att trösta oss efter mötet med denna totala brist på förståelse, samt för att fira att vi hittade en liten död fisk i akvariet i väntrummet, går vi på fik. Surrabutt hänger med. Jag beställer (surprise) en galet stor latte till mig och saft och kakor till kidsen. Vi konverserar.

Surrabutt: Varför frågade BVC-tanten vad vi hade för bil?

Jag: Hon ville ju få igång Lille Brottarn att prata.

Surrabutt: Hm. Det var ändå underligt.

Jag: Hur smakar kakorna? Vet ni vad de heter, de som ni valde?

Surrabutt: Ja, min hette musgrotta.

Jag: Eh, eller om det var hallongrotta. Lille Brottarn, din heter ju mazarin.

Lille Brottarn: Jaha! Det var roligt att höra.

*

Som sagt. Vi konverserar och har det bra.

Bild: Musgrotta.

Rösta på Rana

10 kommentarer:

pärlbesatt sa...

Sorry sorry för klavertrampet i förra kommentarsfältet!! Glömde bort mig!!

Tänkte på din pojk när jag träffade min brorson som är lika gammal här i helgen. Han är besatt av bilmärken och ritade raggarbilar mest hela tiden. Det syntes inte att det var bilar, men han var så glad åt dem, och det är väl viktigast...

Jag funtade på att jag inte har en aning om vad som är "normalt" för treåriga pojkar men att jag kunde få liiite koll genom dig/din son. :)

Singelmamman sa...

Jag har också alltid gått ut med mina barn, och konverserat. Det är fortfarande intressant, trots att de är tonåringar, att höra vad som kommer fram vid dessa samtal. :-)

Bloggalina sa...

Han är smart din lilla brottare. Ingen tvekan om det =O)

Konversationer med barn är så härliga. Men visst känns det ofta som man hamnar i underläge? Iallafall när jag pratar med min storflicka, hon har alltid ett sånt fyndigt svar på vad som helst. Tänker liksom i banor jag aldrig ens varit i närheten av. Kanske slutar vi tänka så där härligt när vi träder in i vuxenvärlden!?

Lina sa...

Först småler jag lite, fnissar och skiner sedan upp i stort leende, med tillhörande ljud. Sådant leende har dagen inte tidigare bjudit mig. Känns skönt att gå och lägga sig efter ett skratt så gott.
God natt.
/Lina

Katja Kristoferson sa...

Ler igen, eller.. rättare sagt; jag skrattar rätt högt här för mig själv. Underbara ungar!

smultron sa...

Ja, och det är roligt att äta :)

Niklas exponeringstränar sa...

BVC-tanter ÄR underliga, hälsa dotra det. Musgrotta...mäjla in det som tips till ICA-förlaget till nästa upplaga av sju sorters kakor. Succe!

Niklas exponeringstränar sa...

Just ja...det fanns en bild på mig från söndagens fotoutflykt (den dagen då vi var ostajlade i håret). Tyckte K kunde lägga ut den...men det har hon tydligen inte gjort. Så är det :-)

Zäta sa...

Vilken klisterhjärna du har, som lyckas komma ihåg allt kul barnen säger!

Puss på er alla tre. Ja, jag ska inte vara knusslig utan skickar med en fjärde till Mannen.

NinaH sa...

Fniss - vad dina barn måste undra vad de var med om!;-) Fast det gjorde jag som förälder också alltid vid de sk BVC-"kontrollerna"!;-) (Vad "upptäcks"... när scahablonmönstret är så fast?!...)... Du med... vad jag förstår?! Gott få konversera därefter!;-) Hm....