*
Lille Brottarn (själaglad): Heeeej mamma, jag är vaken.
Jag (viskar): Jag vet. Jag ville bara säga hej.
Lille Brottarn: Hej. Vad ska vi säga mer då?
Jag (viskar): Vad mysigt att hinna träffa dig.
Lille Brottarn: Får jag pussa din klänning?
Jag: Ja, såklart.
Lille Brottarn: Vill du pussa min tröja och mina byxor?
Jag (försöker att inte garva på mig): Absolut vill jag det.
Lille Brottarn: Du är vacker.
Jag (blir rörd, så har han aldrig sagt förr): Tycker du det...? Vad glad jag blir när du säger så.
Lille Brottarn: Ja. Du blir inte arg.
Jag: Nej...
Lille Brottarn: Och du blir inte sur.
Jag: Nej...
Lille Brottarn: Och du blir inte heller... irroterad.
Jag: Nej...
Lille Brottarn: Och du blir inte heller dum.
Jag: Nej... Vet du, du är vacker och söt och jättefin.
Lille Brottarn: Men nu sover vi. Oj, jag pruttade.
Jag: Ja, nu sover vi.
Lille Brottarn: Vi är bara tysta.
Jag: Mmm.
Lille Brottarn (glatt): Vi säger ingenting.
Jag: Just.
Lille Brottarn (börjar bli uppspelt): Vi ska inte prata nu! Och inte nu. Och inte nu. Men nu då?
Jag: God natt nu, gubben.
Som alla fattar blev det pannkaka av allting efter det. När jag smög ut sprang han efter och sen blev det ett herrans liv med lock och pock och hot och mer mys och Mannens stillsamt höjda ögonbryn. Det var en puckad idé att smyga in till en unge som håller på att somna. Men det var det värt. Han sa att jag var vacker.
Bild: Mor och son.
Rösta på Rana
.JPG)
16 kommentarer:
Ja, inte kunde jag sova inte efter mastodont kommentaren jag gjorde till dig på ditt förra inlägg.
Tycker inte det var någon puckad idé alls att titta in till honom, du ville se hur vacker han var och stället fick du ett svar på hur vacker du var! Sådant är värt lite "stök"!
Kram ifrån Oumberlige Peter!
Og det er du - smuk hele vejen igennem.
Dejlig læsning.
Klem Maria.
Visst sjutton var det värt det!
Dom är ju så vackra när dom ligger så där och filosoferar... Jag förstår dig helt och hållet! Jag gör likadant. Fast det är puckat... ;-)
Jag skulle gärna få lov att göra något som är så puckat. Att smyga in till maken blir liksom inte helt detsamma hihi...
Du har goa ungar Rana.
Ser att det var en skön semester ni hade. Det måste varit gott att ta en sväng till Zätaland med. Att upptäcka att det finns härliga, ärliga människor. Och farliga biffkor...
Måste säga att de där smyckena var så fina. Så glad Lille Brottarn måste ha blivit för sitt oranga armband. Surrabutts smycket var så vackert i alla hennes älsklingsfärger.
Hoppas det går bra att plugga bland alla fjortisarna nu då. Inte lätt att handskas med en ligistliga så där. Men de blir förhoppningsvis vuxna någon gång de med. Kan man hoppas.
Du, fick du någon latte den där morgonen eller hur blev det?
Ha en fin onsdag nu.
Kramen på er alla.
Synne.
Jojo, det där känns igen. Man kan ju inte låta bli.
Fast vacker brukar jag inte få höra. I förra veckan undrade sonen om jag inte tänkt att skaffa mig magrutor nån gång! Hahaha....
Tja Rana! Efter den här kommentaren lovar jag att inte terrorisera dig mer!
Måste bara säga att man inser att nu borde man verkligen sluta blogga!
När det enda seriösa man gör på länge uppfattas som "humor"!
Ja, då är det faktiskt kört, bokstavligen!
En lirare har faktisk mailat intresse om boken. Han ville pruta 200 pistoler sedan googlade jag fanskapet och mycket riktig vad finner jag en, handlare en riktig Hökare dessutom, okej försöka duger, men han fick också ett sådant här mail som gör dig så glad. Alltså bad jag honom schamponera mig på ett visst ställe!
Hmmm.....nu ska vi se vad jag hittar i lådorna ifrån en kille som jag känner som är arkeolog, han fick lite skräp över efter en utgrävning där alla var för bakis för att orka katalogisera skräpet...köpte rubbet till ett bra pris...få se nu...Thorshammare, troligt 900-tal, halskrage i guld, lite benkammar, pärlor......nä det sket sig Rana, ingen Freja figur i silver till dig, men jag ska snacka me en polare som känner en nattvakt på historiska museét.
Var nu djäkligt rädd om dig på alla vis för nu hörs vi nog inte på ett bra tag!
Kram Oumberlige Peter!
PS: OBS: "Skämtflagga visas" orkar inte med fler husransakningar, så mycket att städa upp efteråt (ler)
DS
Javisst var det värt det! Undarbart samtal...
Vilken underbar kommentar...
Åh vad jag älskar dina små glimtar från vardagen med Surrabutt och Lille Brottarn!
Tack för att du delar med dig! =)
Kramar <3
Härligt... =)
Men du, hur gör man då för att få så underbara ungar som du har?
/Lina
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ
SUCK
Naaaw, gud så rart!! Ju flera inlägg om vardagliga prat med dina ongar jag läser desto mer tänker jag mig dem som en bok. Du tar ju så vackra bilder, så det tror jag skulle gå finfint att kränga!
KRAM!
Och kul att läsa Synnes kommentar, för mig, förstås. :)
Fick Lille Brottarn mitt hej-sms?
fint inlägg...fick en tår i ögat.
Å. Helt fantastiskt. En sån stund ni fick.
Skicka en kommentar