01 juli 2008

Låt det klirra om mig

Jag är inte så van att smycka mig. Men nu går jag runt och rasslar med handlederna så att det är en fröjd åt det. Och jag tänker: "Vad härligt med ett jobb där man kan ha stora, drälliga armband; det kunde jag inte ha på mitt förra ställe..." -

Jag kommer av mig. Kunde jag inte? Varför inte det? Vad pratar jag om; jag har väl alltid bara jobbat på kontor..? Men så kommer jag på det. Jag har ju varit mammaledig i hundra år. Det är ju det som har varit mitt jobb. Det har inte varit direkt läge att byta bajsblöjor och leka på golvet med långa smycken slängandes runt hals och armar. Men det är det nu. Äntligen lite flärd.

*

Rösta på Rana

16 kommentarer:

hem ljuva hem- helena sa...

Jag förstår precis vad du menar!! (-:

Piondröm sa...

Jag måste bara få säga din dotter hon är helt otrolig!!!!!!!!!!!!!!!!
Hur kan hon komma på så underfundigt kloka tankar när hon är så liten?? krama henne från tanten med ängeln och säg att hon är en duktig flicka, man kan alltid spara lite gråt till sin mamma hur gammal man än blir. Kram på er Carina

Peters Projekt sa...

Åh Rana, jag blir faktiskt jätteglad av att läsa, att du flärdar till det och låter det klirra om dig. Jag tror mig förstå känslan att kunna byta bajsblöjbytarperioden mot en mer flärdfull och kvinnlig tillvaro. Inte för att bajsblöjbyte skulle vara okvinnligt utan för att det onekligen är väldigt O-flärdfullt - liksom . . .

Peter ;)

P.S. Strax lägger jag ut videosnuttar på diande kissekatter

Annica sa...

Åh det kan jag också längta efter! Sminka mig lite och göra mig lagomt fin och sen får vara så hela dagen. Inga kladdiga barnhänder och inga snorfläckar.

Mest längtar jag efter det social och att kunna äta lunch med mannen i lugn och ro. En helt timme. Fatta vilket lyx! Prata ostört en hel timme dagtid. Innan man är för trött för att ens orka munnen;-)

Jag har länge oroat mig för att börja jobba igen. 1 september är det bestämt. Nu börjar jag förlika mig med tanken. KRAM till fina du

Annica sa...

Och som du ser kan jag inte ens stava längre och glömmer ord. Barnen är inte helt lugna just nu!

Zäta sa...

Flärd är du väl värd!

Smyk dig smukk som de säger i Danmark!

Soffy sa...

Jag som sluppit mitt handledstöd (inflammation) efter ett halvår är så glad över att kunna ha armband -jag pratade om det med mina vänner igår! Det är en liten sak, men stor i vardagen! Rassel och klirr på dig!

enblevtre sa...

Det ÄR ett heltidsjobb. Funderat ganska mycket på det varför man kallar det föräldrarLEDIGHET. Inte f-n är man ledig heller?!

Radhusdrömmar sa...

Jag har också ganska nyligen varit mamma "ledig" med yngsta sonen, och nu när jag jobbar igen, så känns det nästan som semester att jobba, det är ju så mycket enklare och lättare än att vara hemma.

Det är roligt att få klä upp sig lite och sätta på sig lite blingbling också :-)

Du skriver så bra!!!

Kram Johanna

Kajsa sa...

Och snart är det min tur - jag längtar! Har så smått börjat bygga upp min jobbgarderob igen och jag känner mig snudd på glamourös i mina fina jobbkläder.

Ulrika sa...

Härligt med pärlor..smycken o glamor ;) Men jag får vänta ett par månader till innan det är min tur :)

Ha en bra dag!

Kram

Zäta sa...

Jag har jättesvårt för att låta bli att göra reklam för min smyckestillverkning när ni skriver så mycket vackert om smycken här.

Hoppas du har en finfin torsdag Rana, men eller utan juveler!

Peters Projekt sa...

Rana,

från djupet av mitt hjärta, ett stort TACK och en varm kram för dina fina och förstående ord hos mig.

Klirra vidare . . .

Peter ;P

P.S.
. . . eller som det heter i barnvisan (?)- razzel, razzel, razzel, pling, plong (ersätt alltså "zz" med läspande "s")

Var dags glimtarn sa...

LIte flärd är du verkligen värd! Kram

Annalunda sa...

Tittar in till flärdfulla du...
Saknar dig!

Kramis Annie

Zäta sa...

Idag är det fredag!
Flärdfulla fredag för dig ;-)

Vill önska dej en bra fredag och en härlig, solig, rolig helg!

Kramar
Zäta