08 juli 2008

Ungarnas ungar

Surrabutt har fem dockor: Tina, Molle-Molle, Douglas, Muffa och Herakles. De ingår i den övriga familjen.

Imorse, när Mannen skulle åka till jobbet, stod ungarna i fönstret och vinkade. Surrabutt ropade: "Hej då, pappa! Hej då, Tinas och Molle-Molles morfar!"

På kvällen, när hon inte vill sova, tar hon hjälp av Herakles. "Mamma, Herakles är bajsnödig, han måste gå på pottan.... (hjärtslitande tonfall) Får han inte det?"

Och nyss smög jag på Surrabutt och tjuvlyssnade när hon pratade med sina dockor: "Molle-Molle och Douglas, nu får ni sitta här på stolen medan jag går och fixar en grej i rummet där borta. Jag kommer snart, ungar! (Hejdar sig, kastar en blick över axeln.) Ni får apselut inte gå upp på bordet... för det är alldeles för farligt för er! Ni kan ramla ner på golvet och golvet är jättejättehårt. (tänker efter) Och om ni går upp så blir jag jättejättearg på er.

*

Rösta på Rana

4 kommentarer:

Anna sa...

Äpplet trillar som bekant inte långt från trädet...

Hon är så söt!

Helena - nyckeln till mitt hjärta sa...

Vilken duktig dockmamma :D
Mitt lilla Ess är en riktig våghals, orädd och vild. Men hon vet att alla inte är lika smidiga som hon. När vi var på stranden och lekte i vattenbrynet hade hon stenkoll på mig. När jag vadade ut så att vattnet kom upp på halva smalbenet ungefär spände hon ögonen i mig och sa; Mamma! Fösiktitt!!

Tycker apselut att du ska beställa rassel från Zäta, det är jättekul
:)
Kramelikram från Helena

Maria / Frøken Fryd sa...

Hi hi hi, hvor er hun kær og skøn :-)

Jeg må fortælle om lignende herhjemme.
Andrea kommer til mig, og siger:" Mor, du må IKKE kigge i mit skab på værelset vel. Det må du IKKE. Det er meget vigtigt!"

Det første jeg gør når hun er i den anden ende af huset, er naturligvis (nysgerrige og slemme mor her)at kigge i hendes skab. Og der har hun gemt et eller andet hun har taget af mit. Som regel en halskæde eller lignende.
Men jeg siger det ikke til hende, hun skal også have lov at have hemmeligheder ;-)

Klem Maria

Hjärtat Mitt sa...

Ja, var får de allt ifrån de små liven ;)
Men nog kan det vara kul att höra hur man själv låter...(dock är det kanske inte alltid så kul).

Kram Mari i Marieholm