09 februari 2009

Kära lilla mamma

Surrabutt, 4 år. Lilla fröken Mjukstrul. Å vad det ska krånglas och lirkas ibland. Ikväll tog det henne tio minuter att få på sig pyjamasen, alltmedan hon omständligt förklarade varför hon inte kunde klä på sig fortare. Mitt tålamod tröt på slutet.

Jag: Men snälla unge, kan du ta på pyjamasen nu!!

Surrabutt (slår om): Ja visst, min kära lilla mamma.

Jag (rörd): Gumman...

Surrabutt: Varför skrattar du?

Jag: För att du är så himla söt.

Surrabutt (förnärmad): Jag vet, men det är ingenting att skratta åt.

*

Rösta på Rana

10 kommentarer:

Jenny sa...

så sööööt ;)

tänkte bara tacka för ditt svar i min blogg, ja om pingningen ;)

/Jenny

synne sa...

Vad ska man säga....
Man bara smälter helt enkelt.
Kramen på dig.
Synne.

Hemma hos Bröderna Bus sa...

Konsten att charma sina halvtokiga föräldrar. Synd att man inte kan den längre ;)
Vad ska man säga? Man kan ju inte vara otålig när nån är så söt.
Min personlighet för tillfället skulle kunna mätas i Hulkmått, då Hulken är riktigt arg! Ha en bra dag på dig goa du. Kram

enblevtre sa...

Lovely! :-)

Zäta sa...

Man kan ju inte annat än le när de har förklaringar till allt. Och ändå inte...

Hon är för härlig din Surrabutt.

Malin sa...

Hoppas att du får en bra dag! Läs och kommentera gärna min blogg; http://zioz.blogg.se :)

Kajsa sa...

Verkligen ingenting att skratta åt *fniss* ;)

Karins fotoblogg sa...

Hahaha! Underbart!
Och hohoho.... nej, det är inte vår bakgård ;) Vi har en mycket mindre fashionabel bakgård(tomt) till ett radhus inte så centralt, kan jag tillägga.

andré sa...

Hehe, här fanns det gott om citat att känna igen (med en 7- och en 2-åring hemma). Kul! Tack för titten hos mig.

Rosa sa...

Ha ha...så søt...