12 februari 2008

Barnasömn

Skillnaden mellan att vara en ambitiös nybörjarmamma och en hyfsat avslappnad tvåbarnsmamma är gigantisk. Låt mig till exempel nämna sövandet av kidsen.

Unge nr 1 - vi körde rubbet: bära, buffa, lämna, vagga, sjunga, söva, femminutersskrika, annawahlgrena, mysa, rulla, spela - alla till buds stående trick och tekniker. Det tog ett par år. Ärligt talat fungerar det inte helt smidigt ännu, och flickungen är snart tre och ett halvt.

Unge nr 2 - jag lägger ner honom och tänker "han får pipa lite". Lyssnar - han piper INTE. Han skrattar och somnar.

6 kommentarer:

Marieiskogen sa...

DET känner jag igen...
Mina två var så olika som natt och dag, den första helt gudomligt lättsövd, när han var nåt år gick han och lade sig själv- nu är jag trött, går och lägger mig. Den andra lilla hispan sov aldrig. Än idag är hon uppe halva natten.
Undrade om det var nåt med generna?
Den första, killen lugn som en filbunke, den andra, tjejen stirrig och upphetsad till max.

Fast nu i tonåren är det ingen som helst skillnad- båda är antingen vakna dygnet runt eller sover som små grisar dag och natt.

Att vara mamma är en ständig källa till funderingar, eller hur?

Detsamma förresten, trevlig blogg, kommer åter// M

MiaMaria sa...

JAg nog är det så att det ka skilja mellan barnen och deras sänggående.....och i vardagen.

Mina barn är det också skillnad på en som pratar stup i ett och har svårt att sova pågrund av allt hon tänker på....9 år. Den stora på 14 år sportar och mycket läxor, trött och somnar på stört. Så har det nog alltid varit sedan de varit små. 9 åringen hon gick när hon var 8 månader... så det har alltid varit full rörele och pratighet på henne.....Den andre en lungnare variant....Så inte är de stöpta i sammaform....

HA´en bra dag!
Miamaria

Annica sa...

Ja man är verkligen en helt annan mamma när tvåan kommer. Skönt att man kan växa in i rollen. Slippa oroa sig för allt och jämföra med andra.

Sen är ju barn väldigt olika. Min etta har alltid sovit bra och somande själv. Tvåan och trean har helt enkelt inte samma sömnbehov. Tråkigt nog har jag det;-) Kram Annica

Arga Mamman sa...

Gissa hur lurad jag kände mig då som hade en unge nr 1 som jag kunde lägga ned precis VAR som helst och han somnade... Sedan var nr 2 och nr 3 HELT tvärtom och vi kände oss totalt överrumplade av hur svårt det kunde vara....

Vitt i vitt sa...

Det där känns bekant. Lycka till med nr 1. Hälsningar, Jasmina

Anonym sa...

För att inte tala om det här med maten! Lock och pock med ettan, tvåan får väl äta nästa gång det serveras om det som serveras inte duger...
/Klyftan