11 februari 2008
En dotter och en son
Jag har en dotter och en son. En av varje sort - vilken fröjd. Jag älskar dem båda mer än livet, men jag älskar dem på olika sätt. Jag kan inte beskriva skillnaden, men det kan Märta Tikkanen:
"varför är det olika från början, lika intensivt och lika oerhört men annorlunda
varför detta kända och igenkännande med en flickvalp, du i mig och jag i dig, vi båda, sak samma hur olika vi än kan vara [...] ändå vet vi båda genast, bottnar i varandras kvinnovärldar, din är ett dygn gammal, min är åttatusen gånger äldre, ändå vet vi, känner vi varandra bortom överraskningar och oväntade svängar, ändå är det alltid vi långt in i döden och långt efter döden, alltid nära [...]
medan allt är främmande och obekant och okänt, farligt fascinerande och hotande med nya horisonter, fjärran utmanande världar som hon äntligen ska kunna få en inblick i, aldrig fatta helt men kanske ändå nångång ana vad som rör sig i män [...] när hon möter blicken från en nyfödd pojkvalp, redan djupt förälskad, tusen band som aldrig brister mellan hennes pojkvalpar och henne hur de än beter sig, stövlar fram och luktar och har ljud och tusen krav och våldsamhet och föga hänsyn, och sin ömhet, och sin tillit
hon älskar dem besinningslöst och häftigt
som hon genast älskar sina flickvalpar, inte mer och heller inte mindre men fullständigt annorlunda genast från den allra första stunden, varför?"
Ur: Rödluvan av Märta Tikkanen (1986)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vilken vacker beskrivning av kärleken till ett barn...
Såå vackert det var skrivet! Man får rysningar...
Tack för titten på min sida...och du får gärna lägga en länk till mej...Jag blir bara barnsligt glad för det...
Kram
Marie
Hej hej! Süg att du varit och kikat lite i min blogg. Vad roligt!=) Stür mest bara massa tok! Sköt om dig!
Jag tror att det har börjat vänta lite uppåt? Det låter så i alla fall. Hoppas att det är så. Kram; Soso
Skicka en kommentar