12 februari 2008

Förskjutna perspektiv

Det känns plötsligt så futtigt att klaga på sömnbrist och oförklarliga gråtattacker.

En nära vän lades in på sjukhuset igår. Det kan vara mycket allvarligt - eller så är det inte det. Ingen vet, inte läkarna och inte heller hans oroliga fru, som just nu är på jobbet med ihopbitna käkar och svullna ögon. Tusen kramar till dem båda och deras tre ljuvliga pojkar.

1 kommentar:

Arga Mamman sa...

Hoppas att det går bra för vännen...