23 februari 2008

Bliv vid din läst?

Jag glider runt bland alla fina inredningsbloggar. Jag imponeras av dessa vitmålade loppisfynd, stickade sockor och blomsterarrangemang. Ni verkar så otroligt händiga, kreativa och driftiga.

I tre års tid har jag stört mig på att man ser en massa bråte under en bänk i badrummet. Sa jag bråte? Let's be frank; jag talar om smutstvätt och bajsblöjor samt en tvättmaskin. Hur käckt vore det inte med ett draperi framför detta? Sagt och gjort - tanke och handling är ett hos mig, och därför köpte jag efter tre år ett draperi på IKEA och en vajer och skruvöglor på Bauhaus.

Nu ska jag försöka säga detta utan att hemfalla åt pupertala svordomar. När jag skulle fixa draperiet, gav symaskinen mig sitt bildliga (vad annars) finger och ville inte prestera en raksöm värd namnet. Skruvöglorna var ovilliga att sitta rakt och var dessutom för långa, så att de gick igenom bänkskivan. Vajern skar naturligtvis in i hullet på mig och orsakade blodvite när jag skulle knyta fast eländet. Trots detta slokade densamma på ett ytterst otillfredställande sätt. En glipa, stor som en cirkustältöppning, visade allt det junk som draperiet alltså skulle dölja. Sen insåg jag att jag skulle ha trätt på de där klämmorna eller kniporna eller vad nu de där jävla ringarna heter, som skulle hålla upp hela spektaklet - innan jag förankrade vajern from hell. Iii-diii-oot. Jag försökte fästa draperiet med andra klämmor, ackompanjerad av Mannens uppskattande ord "det ska väl inte se ut så där sen". Jag rev ner skiten. Jag ser fortfarande lika mycket smutstvätt och bajsblöjor, men med den skillnaden att det nu hänger en slapp vajer framför hela härligheten.

Hur gör ni..?

12 kommentarer:

b a n d s t i g e n sa...

Ha ha - "the vajer from hell". Vi har lyckats med vår vajer. Maken svor som en tok, vet inte hur, men den hänger spänd och rak.

Anonym sa...

Ja du tänk att man ska behöva vara tekninsk för att vilja ha det lite fint hemma.Ha en bra dag kram Katta

Lisas torp sa...

xHej och tack för titten hos mej!

Kul att du går i trädgårdstankar!
Sicket elände med vajern! Jag tog helt enkelt en vanlig plastklädd ståltråd, du vet en sån med ögla eller krok i änden. Sen en söm på tyget som man bara trär den i.
Den där vajern har jag inte vågat mej på. Minsta motstånd för mej - ja, de blir det inget!

Du frågar om vad jag har i bågen. Har försökt med klematis, men jag har övergått till Humle, den växer som attan!

Lycka till med pysslet!

Lisa

Husbilsresan sa...

Ojojoj....vilket elände....jag använde en vanlig enkel gardinspiral och spände som sjutton.Dessutom satte jag en extra ögla på mitten för att den inte skulle sloka, för min bänk är så lång.Så ge inte upp....du kommer också att få till det, ska du se =)Lycka till!
Kram/Gunn

Anonym sa...

Jag känner igen mig i det där. Finns verkligen de där fina husen från inredningsbloggarna och -tidningarna? När man bor i en lägnhet stor som ett rätthål känns det inte så ;)

Tack för kommentaren btw :) Och ja, det blev morgon, och helg :D

Annie - Annalunda sa...

Det enklaste är en vit plastklädd ståltråd med krokar i varje ände...! :) Vad glad jag blev att jag hittade din jättetrevliga blogg - så härligt du skriver! Jag kommer tillbaka och du är förstås välkommen till mig!

Annie

Betonggården sa...

Hej!
Tro mig, jag lyckas oxå med sånt här emellanåt..! Ge inte upp än, tjejen!
Jag hade lite funderingar:
Vad har du för vajer? En sån "tät-tät spiral med vit plast utanpå" eller?
Hur hade du tänkt draperiet - utsträckt eller rynkigt?

Har kanske nån idé som funkar. :)

Jessan sa...

Haha! hittade dej idag via en annan blogg! Du skriver hur kul som helst! Och vilken underbart söt tös du har!
Hoppas vajern från helvetet kommer på plats....
Hittade en annan skitkul blogg via dej,kaffelattepappan...han skriver också härligt och utan krusiduller precis som du....jag länkar dej så jag hittar dej igen! Kramar Jessan

Anonym sa...

Jag är inte riktigt så ung som jag ser ut :) Så kan upplysa dig om att min blogg är oerhört ironisk :)

Anonym sa...

Oh ja, ironi är allt ett fantastiskt fenomen :) Fast det har ju sina baksidor - det är ju inte alla som förstår den. Så de som inte känner mig lär väl tro att jag är helt från vettet emellanåt när de läser mina ord :) Men jag trivs :)

Annie - Annalunda sa...

Rana vad kul! Mitt vita land är under uppbyggnad...glöm inte lammöron... det är inte vita blommor men blommorna är ganska oansenliga...men bladen är så himla snygga till det vita... Spännande!!! Den där ståltrådsmojängen brukar finnas t o m i vissa livsmedelsbutiker...och det är lätt som en plätt!!!

Kram Annie PS: Lägger till dig på min favvolista så jag inte tappar bort dig...

Anonym sa...

Hallåhej! Skoj att du tittade in hos oss.

Din dust med symaskinen låter... oroväckande. Jag har just intalat mig att jag nog kan sy, trots tidigare duster liknande dina. Så jag tänkte försöka mig på det igen. Håll tummarna (och för öronen...)

/Inger