*
Rösta på Rana19 april 2008
Spadtag och romantik
Ibland känner jag mig inte helt balanserad.
Igår kväll drabbades jag av plötslig frustration över hur mycket som ska göras och hur lite som blir gjort. Vid klockan tio stegade jag ut och började gräva. Det visade sig att frustration och ofokuserad vrede var en rätt bra motor. Jag hivade iväg tunga jordklumpar så att svetten lackade. Sen kom Mannen ut lite otippat: "Jag saknade dig. Vill du ha sällskap?" Sen grävde vi båda två som idioter (jorå, vi hade fönstren öppna så att vi skulle höra om barnen vaknade). Och plötsligt kändes allt ganska romantiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Underbart! :)
Jag hittade på våra nyinförskaffade "jordknölar" på nätet alldeles nyss. Jag känner som du ang omständiga växter - de ska attans klara av en del själva! Inte hålla på att fjäska och ha sig heller. Det enda vi kom ihåg var: NÅGONTING 'lucifer'
Vad hittade jag om våra knölar, då?
http://www.odla.nu/artiklar/canna_indica-fd.shtml
Lycka till, önskar jag de små liven... :)
Puss & grävarkramar!!
Ha ha ha, se det kan jeg jo også sagtens se det romantiske i.
Herligt *smil*
Klem Maria.
du underbbara kvinna! gick du och grävde, jag tror verkligen på det där med vreden, då kan jag städa huset på en jäkla halvtimme, dammsuga...skura, you name it!!! oh är det silverrabatten som håller på att ta form! har du sett ett litet träd som heter silverpäron, det är så vacker att ha i rabatt, få lite höjd..varmastekramen lotten
Äkta kärlek...
Ha det//M
Jag har nog läst för många deckare, men när folk står och gräver i mörkret, ja, då börjar jag ana ugglor i mossen.....
Hmmmmmmm skumt, mycket, mycket skumt.
Have a nice weekend my sweet Ranabanana!
Kram Helena
Hi hi, vad söta! Du är ju rolig! Jo, jag kan känna sådär oxå men om jag gör det kl 22 följer jag nog tyvärr inte den impulsen där och då! ;)
Jättekram till dig min vän!
Annie
Skicka en kommentar