Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden. Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden, för livets början och livets slut, sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång. Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge när han kom, hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mej och satte mej i korgen och när jag somnat började han gå. Döden tänkte jag mig så.
- hon med blicken, oron, tilltron. Omkring henne finns barnen: två små mjuka trasselsudd. Det är Surrabutt och Lille Brottarn. Och så livet och smärtan och lusten.
Tro och ork och lust är lätt att tappa Lätt när stora drömmar trängs med saknaden Och vinden blåser hårt emot din kappa Men i sinom tid så vänder allt tillbaks igen
Håll ut, håll ut Förr eller senare spricker en bubbla Håll ut några dagar till
Guld är inte det enda här som glimmar När jakten går på allt som liknar räddningen Och lyckan varar bara några timmar Det är inte den vi söker, inte den, min vän
Lars Winnerbäck
En i magen och en ovanpå
Amors pilar
men Amors pilar föll som regn över en smal madrass du hade ingen säng det är klart att vi låg kvar det är klart att det blev barn nu har vi dubbelsäng och ingen tid att ligga kvar
16 kommentarer:
Det finns inga ord..stor KRAM!!!
Min morfar gick också nyligen bort. Det blir tomt.
Kram Merja
Tänker på dig Rana!
Många kramar,
P
Gumman!
Kram kram kram kram kram kram kram
KRAM x1000000000000000000000000000
Carina
Jag beklagar sorgen vännen. Tänker på dig! Många kramar Annica
Och det behövs inga ord heller. De kommer till dig när du är redo, eller inte alls. Det spelar ingen roll vilket.
Gör din mormor tjänsten att ta dig tid till närvaro nu. Närvaro i det som lever kvar efter henne, som inte hade funnits om inte hon hade funnits.
Jag finns här, om än på andra sidan bredband och skärm!
Många kramar.
KRAM. Tänker på dig. Jättemycket. Låt tankar och känslor ta den tid de tar. Jag våndas över närheten till döden även i denna familj.
KRAM ... .... .... ....
Varmaste goaste kramen - Annie
Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden,
för livets början och livets slut,
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge när han kom,
hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mej och satte mej i korgen
och när jag somnat började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
Bo Zetterlind
En stor cyberkram från mig!
Tänker på dig. Kram.
Beklagar sorgen.......Stor kram.
Stor varm kram!!!! Tänker på er!
Nettan
Många kramar till dig från mig och Måzart. Vi tänker på dig och din familj!
Du ska inte säga mer vännen! Ta hand om dig och dina... Beklagar sorgen! Kramar i massor <3
Goaste Rana...inte jag heller har ord...
Många långa kramar - Willewira
Skicka en kommentar