02 april 2008

Bokstavligt talat

Jag glömmer ibland att Surrabutt bara är tre år. Hon konverserar och diskuterar och levererar små förtjusande vuxenkommentarer. Som igår, när hon fick syn på några pyttesmå märken på min hand.

-

Surrabutt (förskräckt): Vad har du gjort här, mamma..?

Jag: Jag stack mig på några buskar för ett tag sen.

Surrabutt (ömsint): Men mamma..! Känns det bättre nu?

-

Ja, jag glömmer ibland. Men precis som andra treåringar tar hon ALLTING bokstavligt. Som igår kväll, när jag allt mindre roat leddde henne tillbaka till den säng hon gång på gång sprang upp ifrån. Mitt från början så vackra tålamod var på upphällningen.

-

Jag: Vad springer du upp för hela tiden?!

Surrabutt (försöker förstå frågan): Golvet..?

Jag: Jamen varför springer du upp hela tiden?

Surrabutt: För att jag vill det..?

*

Rösta på Rana

9 kommentarer:

lottens vita och gröna sa...

halloj min vän!treårinar är ömsom loka ch ömsom...hm!man får iaf veta om man har en prick här eller där och frågan brukar ställas "in public" de är roligare så, det fattar en treåring. det kanske låter klychgt men du är verkligen mitt i smeten, ja typ lillbrottarns...lilla 11...den tid ni är i är den mest kängisate, ö,msinaste och tröttaste i mitt liv...jag lovar vi hade aldrig mys, det är för jkligt med alla spöken som säger att alla har det kanoners en del lurar sig själva tror jag, det är jobbigt men ömsint och helt plötsligt sticker ungarna till kompisar och man ringer på mobilen och undrar om dom aldrig ska komma hem och man får ett bröl till svar att man vill stanna ännu längre...svårt att njuta hade jag med...jag har sagt det förrut till dig men jag minns nästan inget av när ebba var bebis, jag gick som i dimma, uppräthöll bara livet typ så inget hände och så jäkla påverkad av allas förväntningar på mig, jag skrev lite om det i mitt inlägg igår att nu skiter jag i typp alla såna "duktiga männinskor" vill inte gå på babysång..kan sjunga själv för gustav...eller rättare sagt han föredrar black ingvars, har du hört, HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP! typ bäbä i hårdrocksversion, då blir han alldeles sprättig..hoppas att ni iaf blir friska, de bukar ju underlätta lite....varm kram lotten

Anna sa...

De små älskade trollen; så bokstavliga och plikttrogna. Mamma ställer fråga och det gäller att svara korrekt.

Och själv undrar man enfaldigt varför man inte får något ordentligt svar...

Anonym sa...

Jag gillade bilden på Lille Brottarn och snoret. Hade min man sett den hade han fått dån dimpen, han är ju så äckelmagad. Vill berömma dig för fina foton från ditt hem, du har det så fint

Ela sa...

*asg* Underbart logiskt!

Anonym sa...

Hej!

Vad underbar du är!
Det var länge sen jag skrattade så gott som i eftermiddag. Roligast hade jag nog åt att du låser in maken för att han ska få sova ifred, och glömmer låsa upp.
Du har fått mej på ett strålande humör.
Nu ska jag bara försöka ta mej tid att läsa dina äldre inlägg.

Ha en skön kväll!
Zäta

ESMERALDAS HJERTE sa...

du har fantastiske barn!!!!....Leser ALLE innlegene dine.....Også måtte jeg jo stikke innom for å minne deg om at jeg tenker på deg ofte-og heier masse!!!!!!!

Stooor-gooo klem fra meg

Peters Projekt sa...

Jodå, det är ju onekligen lite Kejsarens nya kläder över de små liven. Speciellt kul med hick-skapande kommentarer/frågor "in public" som Lotten skriver.

Alltid lika charmigt med omvårdnad i form av blås-på-fingret etc. Dom har en benägenhet att hitta alla små, skumma märken och sår ;)

I övrigt ber jag att få tacka allra ödmjukast för alla ytterst fina ord kring mitt bloggande. Snacka om uppmuntran ;D

Gillade dina uppslag till aprilskämt och sättet du avfärdade dem på. Svarade förresten i mitt eget kommentarsfält på frågan kring varför jag dissade min egen idé. Det var egentligen ingen dissning, bara en manligt, trög förmåga att överge en idé och ersätta den med en annan . . .

Må så gott i Snorlandet!

Många kramar från en nyfunnen vän till en annan!

Peter :P

Arga Mamman sa...

Den som frågar skall få svar... hahahaha!!! Gullunge där! Ibland har de ju onekligen sina stunder... Har också en väldigt verbal tre-åring, men det gör ju också att man ibland ställer liiite för stora krav på de små liven... Gäller att komma ihåg hur små de stora små människorna är egentligen... Kraaam till dig!

Anna-Lena sa...

HI hi... söt! :)