För 5 år sen (2003): Ett dramatiskt och sorgligt år. Min svärfar, som jag håller mycket av, går bort. Vi får missfall. Sommaren det året får vi trösta varandra. Våra självklara ungar finns inte än. Obegripligt.
För 10 år sen (1998): Jag pluggar på universitetet och jobbar extra. Livet snurrar. Om ett år gifter jag mig med Mannen.
För 15 år sen (1993): Jag börjar på universitetet. En ny värld - den akademiska - öppnar sig för mig. Det känns som om jag kan flyga. Det var två år sen Mannen ramlade in i min famn och mitt liv.
För 20 år sen (1988): Högstadiet. Ångest. Åttiotalskyla. Olycklig kärlek. Kvinnan från 2008 vill sträcka ut handen till flickan från 1988 och viska att det är okej, att hon är fin, att allt kommer att ordna sig.
Nej, så värst lätta fötter blev det inte. Nu bollar jag kvickt som tusan över den här utmaningen till Humlan (En humlas dagbok), Anna-Lena (Anna-Lena-Nära) och Maria (Marias rum). Vad gjorde DU för fem, tio, femton respektive tjugo år sen?
*
Rösta på Rana
.JPG)
12 kommentarer:
Hej på dig!
Jodå, tjejen. Bilder kommer. Karln har rivit fram hela sidan idag, så imorgon ska här plåtas! :) Ingen vacker syn - men åtminstone bättre. ;)
(Visst 17 stod det väl redovisning i din profil tidigare...? Ny karriär på g?)
Nattkram!
Hej Rana
Åh vad kul med en utmaning. Jag tar mig an den i kväll.Och tack för dina styrkekramar hos mig.
Jag kan nästan inte förstå att jag har haft ett liv som sträcker sig 20 år tillbaka, men det har jag och mycket längre änså.
Tur att inte jag blev utmanad, jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde igår...:)
Kram P
Härlig läsning. Tänk att det är så känsligt att beskriva sin pubertets- och frigörelsetid. Ibland får jag ont i magen när jag tänker på alla grymma saker ungdomar kan åstadkomma mot varandra. Och så får jag ont i magen igen, när jag tänker på mina barns framtid.
F-n...
Håller med Anna. Ont i magen-känsla. Skönt det är att vara vuxen.
Kära Stalker!! Jag antar utmaningen, som dock inte kan ses i min blogg förrän eländet funkar. Hela min hemsida och blogg vill inte med mig just nu. Maken som kan fixa sånt där är ju på jobbet, så hav tålamod!!! Helg kram från HUMLAN
oh hej min lilla skatt! tänk vad kul det är att läsa ALLT du skriver, om din förvirrade man med toapppret där, jag skrattade högt, känner igen mig i honom...far omring liksom..känner igen mig på en ålder där självkänsla var noll, hm jobbar varje dag på det..
men så härliga planer med grus och silverrabatt, kan ju inte låte bli dårå att tipsa om ett litet träd som är sååå fint i rabatt, silverpäron, oh vill ha men har ej platsen, det är fuuuuullt! älskar betong, det är billigt som fasen att gjuta, om du vill ha billig krukor finns dt är kanoners affär här på norra sidan där jagg köpte min, kosta 98kr och så har de enorma för bara 289!!!
jaha sååååååå rana beyder groda, haha! så då heer du nåt annt egentligen?
varmastekramen till dig! lotten
Ditt inlägg fick mej att fundera på vad jag gjorde innan jag fick barn. Jag måste ju haft hur mycket tid som helst.
Ganska rolig utmaning!! Man får liksom en "stor" bild av lite ord...
Oj, nu blev jag gammal.
Det svindlar faktiskt lite när man kan tänka tillbaka 20 år och inse att man inte var en liten bäbis då utan en ganska stor person på 15 år. Men nästa tanke är var "vad skönt att vara vuxen ändå! Att veta vem man är och vad man håller på med, eh, ja typ...
Trevlig helg
Kram H
Förresten Rana – nu är det fredag: Upp med hakan och ner med förväntningarna.
Håller tummarna för att flygplanet håller nosen uppe.
Geggiga kramar...
Utmaning utförd!?.. :D Jag sänder oxå en tröstande tanke till hon mig i -88. Fy, tonåren suger! Speciellt för tjejer tror jag!?.. Tänker på Noras tonår mycket mer än Oscars men det kanske är för jag inte vet nåt om killars?.. Men jag hade det himla jobbigt oxå runt för 15 år sen... Man var ju inte så vuxen då heller precis!.. Men men... Ha nu en skön kväll och helg (och som Anna påpekar; inte för höga förväntningar ELLER kanske hellre berätta om dina förväntningar, kanske de andra vill vara med!? ;) Kram
Skicka en kommentar